Ur Slottsvångsskolans 120-åriga historia – och nutid

På de senaste samrådsmötena har vi bland mycket annat haft diskussioner om hur skolgården ska kunna lyftas ännu något snäpp.

Vi vet ännu inte om det blir så, men det som vi i föräldraföreningen har lyft fram är någon form av multiarena. Vi får se hur det slutar.

Oavsett vilket har vi innerstans finaste och största skolgård. Våra barn vistas inte på minimalt utrymme eller bland parkerade bilar, som på en del andra skolor.

Dagens skolgård utformades efter den stora branden 1995. När skolan totalrenoverades för uppemot 50 miljoner kronor fick utemiljön också ett lyft. Vi fick en skolgård anpassad efter de olika åldergrupperna. Vi har sagoängen, lilla stugan och lekplatsen för de yngre och basketplanen, king-planen, fotbollsplanerna och rasthörnorna som nog främst används av de lite äldre eleverna.

Planerna på den nya skolgården presenterades till och med i HD en söndag i mars 1996. Vid den här tiden befann sig dåtidens Slottet-elever i exil på numera rivna Margaretsskolan på Söder, medan Slottsvångsskolan renoverades.

När man tittar på skissen känner man igen sig. Sophuset på södra delen av skolgården byggdes i den här vevan liksom kökets lastkaj och huvudentrén fick sin glasutbyggnad. Sophuset utformades så att det skulle likna huvudbyggnaden.

Precis som när skolhuset förändrades efter branden, lyssnade man på lärare och föräldrar när utemiljön gjordes om. Tyvärr försvann nästan en fjärdedel av skolgården när HSB-husen byggdes, men ytan som finns kvar förvaltades väl.

Den största skillnaden mellan skissen från 1996 och dagens skolgård är att det inte finns någon parkeringsplats snett bakom Olympiagrillen. Och det är ju knappast en förändring man beklagar.

Samlingssida med artiklar om skolans historia:

http://slottetsff.bloggplatsen.se/2012/11/12/8982646-slottets-120-ariga-historia/

FF

Du som är förälder till barn på skolan, anhörig eller intresserad av att låta dina barn börja på Slottet, besök julcaféet tisdagen den 4:e december klockan 14.30 till 17.

http://slottetsff.bloggplatsen.se/2012/11/10/8968981-missa-inte-arets-julcaf/

Har du planer på att låta dina barn börja på skolan kan det också vara intressant att läsa intervjun med föräldraföreningens ordförande Alexandra Valanzuolo, som gjordes tidigare under november:

http://slottetsff.bloggplatsen.se/2012/11/07/8952328-det-har-hant-en-hel-del-roligt/

FF

Ur Slottsvångsskolans 120-åriga historia.

De senaste veckorna har eleverna i de lägre klasserna fått bekanta sig med Helga. Flickan som föddes 1911 i en stuga mellan dagens Västra Berga och Pålsjö Östra. Hon växte upp på Bruksgatan och tillbringade sin skoltid på Slottsvångsskolan.

Familjen var typisk för sin tid. Man hade lämnat landsbygden för ett bättre liv i stan. Men också här väntade en tuff vardag.

Det var dåliga bostäder, sjukdomar och hårt slit i både hem och fabriker. Helgas familj utgjorde inget undantag. I gårdshuset på Bruksgatan fanns trångboddheten och fattigdomen men också solidariteten mellan arbetande människor. När syskonskaran växte fick till exempel några sova hos oss en granne med mer plats.

Redan innan Helga nått skolåldern hjälpte hon sin mor att dela ut tidningar under tidiga morgontimmar och hon fick också hjälpa till med den ständigt växande syskonskaran. Första världskriget pågick och många barn fick gå hungriga till skolan.

Runt köksborden på Bruksgatan var politiken och klasskampen ett ständigt samtalsämne. Helgas varma känslor för det ”fina” märktes tidigt och det var något som hon fick gliringar för. Bodde man i gårdshus skulle man hålla sig borta från barnen i de finare i gatuhusen. Man ska hålla sig till sin klass, sa hennes far, stensättaren.

1918 är det Helgas tur att börja på Slottet. Man inser snabbt att inte allt var bättre förr och att det gäller att se till att ”förr” inte kommer tillbaka.

Det var en skola där klasskillnaderna var påtagliga och lärarna stränga. En välskriven och målande beskrivning av ett fantiserat hem gjordes ner inför hela klassen. Inte ska ett arbetarbarn sitta där och önska eller fantisera sig bort…

Med den typen av övergrepp i minnet är det uppfriskande att läsa om protesten mot Sillamoster. Kökslärarinnan som troligen lade beslag på mat för egen del och lät de allt annat än bortskämda eleverna hålla till godo med sill i alla dess former.

Klasskamraterna valde en snäll protest mot lärarinnan jämfört med Helgas tuffare tag. När det uppdagades erkände hon direkt och bestraffades med lägsta betyg i ämnet, trots att hon var duktig också i kökskunskap.

När kriget tar slut blir bristen på mat i arbetarfamiljerna mindre påtaglig. Men nästa elände har redan presenterat sig. Spanska sjukan tvingar skolorna att hålla stängt och i många hem förlorar man nära och kära. Annat som drabbade hårt vid den här tiden var TBC, eller lungsot. Något som inte heller Bruksgatan klarade sig ifrån.

Men allt var inte elände. Solidariteten mellan människor som befann sig i samma vardag ser ut att ha varit stark och tiden bjöd också på en spännande nyhet som radion. Den samlade inte bara familjen utan också grannarna och uppfattades som mer imponerande än tv:n några årtionden senare.

Det är Helgas liv och uppväxt som speglas i böckerna, inte främst hennes skolgång. Men den finns där och ger en bild av ett annat Sverige och en annan Slottsvångsskola. På Slottet leker vid den här tiden inte de äldre barnen med de yngre och bara de äldre kan vara säkra på sittplats när de medhavda matpaketen skulle förtäras. Skolavslutningarna hade inte flyttat till Grytan utan hölls i Mariakyrkan innan betygen delades ut i klassrummen.

I dag öppnar ett bra betyg för en Slottetelev möjligheter som ett barn vid den här tiden bara kunde drömma om. Sorteringen av eleverna var redan gjord och de som väntade på ett behagligare liv hade gått på gossläroverk och flickskolor.

Vi får inte följa Helga i vuxen åldern, men författaren, dottern, Ulla Lundqvist skriver:

”Hon blev kanske ”fin fru” som hennes syskon sa – men inte finare än att hon mindes sitt ursprung”.

Böckerna om Helga är skrivna på 1980-talet och är i tre delar:

  Hilmas tös

  Helga i sin stad

  Kära Helga

Samlingssida med artiklar om skolans historia:

http://slottetsff.bloggplatsen.se/2012/11/12/8982646-slottets-120-ariga-historia/

FF

Skolans tidning Slottshöjdaren har kommit med ett nytt nummer:

http://www.helsingborg.se/ImageVaultFiles/id_35278/cf_2/Slottshojdaren_nr_12_november12_SFF_Slottsvangssko.PDF

FF

Den elev i årskurs sex som inte kan simma 200 meter, varav 50 meter på rygg samt hantera nödsituationer vid vatten får inget betyg i idrott och hälsa. Ja, det krävs till och med mer än så. Eleven ska ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett.

För att få betyg i årskurs nio krävs därtill kunskaper i livräddande första hjälpen.

Kraven är nya för året och innebär att skolorna måste lägga mer tid på simundervisningen. Inget ont i detta. Det är viktigt att kunna simma. Men det framgår inte om skolorna kompenseras ekonomiskt för kostnaderna som uppstår. Det finns skäl att misstänka att en sådan kompensation hade varit välkommen när skolornas redan hårt ansatta ekonomier nu ska klara ytterligare krav från statsmakten.

http://hd.se/helsingborg/2012/11/26/inget-betyg-om-du-inte-kan-simma/

FF

På Västra Bergas förskola och fritids trängs barnen i skitiga lokaler. Miljöförvaltningen kommer fram till att ytan är för liten, toaletterna för få och ventilationen anpassad till 15 barn istället för de 58 som går där. Det är dessutom dåligt städat i kök och på toaletterna.

Det är för dåligt.

Visst har man både sett och hört om skolor, inte sällan friskolor, med små lokaler och obefintlig skolgård. Men tydligen måste man också vara på sin vakt och ställa krav kring kommunala skolor.

Lokalerna på Slottet ger bättre utrymme, men också här borde bemanningen vara en annan. Fritids ska inte vara en förvaringsplats.

http://hd.se/helsingborg/2012/11/24/smutsigt-och-trangt-i-barnens/

FF

Varje år är visan densamma. De styrande i Rådhuset slår sig för bröstet och ska visa att de satsar extra på skolan. Problemet med ”satsningarna” är att det aldrig verkar bli bättre.

Helsingborg satsar år efter år 10-15 procent mindre på varje elev än snittet och har betydligt sämre lärartäthet. Också i förskolan, på fritids och på gymnasiet är personaltätheten sämre än snittet.

Om det verkligen handlade om satsningar borde väl Helsingborg någon gång komma i kapp? Men icke. I Lärarförbundets senaste rankning ligger kommunen, som vi redan skrivit om, i botten inte minst vad gäller resurser och lärartäthet.

FF

Är det bra att leda in mer trafik än nödvändigt i ett bostadsområde?

- Dum fråga. Självklart inte, svarar du säkert.

Men det är precis vad en del politiker i den här stan gör. De påstår att det finns 300 parkeringsplatser i bostadsområdena – Olympia och Slottshöjden - intill nya arenan. Parkeringsplatser som politikerna säger att besökarna kan använda. Men det har inte mycket med verkligenheten att göra eftersom dessa platser är upptagna oavsett när evenemanget i arenan äger rum. Ska sanningen fram räcker p-platserna längs med gatorna inte ens till dem som bor i kvarteren.

Det värsta är inte att politikerna lurar bilisterna att i onödan leta p-platser längs med smala gator, utan att de medverkar till mer bilar och avgaser i vår boendemiljö. Arenan kommer att ha evenemang på olika tider på dygnet och därmed riskerar också trafikfarorna att öka när våra barn tar sig till och från skolan.

http://hd.se/helsingborg/2012/11/21/bostadsomrade-p-plats-for-nya/#disqus_thread

FF