Ur Slottsvångsskolans 120-åriga historia

Slottsvångsskolans tuffaste strid pågick under sommaren och tidig höst 2003. Protester och förmodligen ett antal lyckliga omständigheter räddade skolan.

Skolnedläggningar hade inte varit någon valfråga 2002 utan damp ner som en blixt från klar himmel året därpå. Förslaget som presenterades i juni samma år innebar en rivstart för det som kom av bli en av de hetaste politiska debatterna i Helsingborg någonsin. Demonstrationer och upprörda möten avlöste varandra och det samlades in 10 000 namn med krav på folkomröstning om skolneddragningar och skolstängningar.

En del ville freda just sin skola, andra ansåg att någon skola kanske behövde läggas ner medan många hävdade att inga skolor alls behövde stängas.

Sänk hyrorna och låt klasserna bli mindre, var budskapet från en stor grupp föräldrar. Det påpekades också att en ny babyboom var på gång, vilket inom inte allt för många år skulle ge fler elever igen.

Nätverket mot Skolnedläggningar och Helsingborgs lärarförening var två av de viktigaste aktörerna i skolstriden.

Vad låg då bakom skolstängningarna?

Under alla år har elevtalen gått upp och ner på stans skolor. Inget konstigt med det och inte heller något större problem så länge man hade bruksvärdeshyror där man betalade vad det kostade att värma upp och hålla efter lokalen. Men så infördes marknadshyror, vilket har beskrivits som att en ökande andel av pengarna till skolan inte hamnade i klassrummen, utan hos Kärnfastigheter. Det överskott som genererades kunde sedan hålla nere stans lånebehov vid investeringar.

Vi vill betala för undervisning, inte tomma lokaler, blev politikernas mantra.

Helsingborg satsade då liksom nu mindre på skolan än andra. Men istället för att skjuta till mer pengar, började man (partier i båda blocken) planera för att stänga skolor. Det gjordes därför en utredning kring hur många lediga platser det fanns i klassrummen.

Redan här blev det problem. Utredaren skaffade sig inte något enhetligt mått – tex kvadratmeter per elev - utan lät helt enkelt rektorerna höfta till hur många elever ytterligare man skulle kunna få plats med.

Därefter togs det fram förslag på vilka skolor som borde läggas ner. Slottet hamnade omgående på listan, liksom Norrehed, Norrlycke, Björka och Nicolaiskolan.

GA-skolan, kring vilken den hårdaste striden skulle stå, blev aktuell för nedläggning först i ett något senare skede liksom ett antal andra skolor.

På Slottet fanns då liksom nu en stark föräldraförening och en vana att bjuda motstånd. Hela 90-talet hade präglats av kamp mot HSB:s byggplaner. Trots att det var sommarlov när nedläggningshotet presenterades i juni 2003 mobiliserades 300 personer till ett möte på skolgården. Däremot uteblev politiker och tjänstemän. Tanken var att stänga Slottet efter läsåret 2004/2005.

En arbetsgrupp med 25 personer bildades och det drogs upp planer för att träffa politiker, sätta upp protestlistor och skriva insändare.

Det argumenterades att Slottet låg i topp när det gällde studieresultat, atmosfär, trivsel och kvalitet.

En undersökning visade också att eleverna på Slottet var mer nöjda med sin skola än andra.

När en M-politiker uttalade att eleverna från Slottet skulle fylla upp på skolor som tappat elever väckte det stor irritation. Socialdemokrater och Vänsterpartister fick det också hett om öronen. Ni talar om valfrihet – men vill inte låta oss välja Slottet, argumenterade man mot politikerna.

I insändare kunde man läsa att de nedläggningshotade Norrehed och Slottet hade lägst andel tomma stolar, var populära och hade goda resultat. De låg också geografiskt bra i sina upptagningsområden. Att fördela ut eleverna på andra skolor skulle skapa ökade transporter, miljöpåverkan och tidspillan, argumenterades det.

Finns en annan agenda, undrade flera som inte kunde tänka sig ett bättre sätt än förd nedläggningspolitik att få helsingborgarna att ställa sina barn i kö för friskola.

Protesterna hade effekt – men också annat spelade in när det plötsligt på hösten 2003 kom ett förslag där det var GA-skolan och inte Slottet som skulle läggas ner.

Över ett år senare, i december 2004, granskade HD vad som låg bakom svängningen. Man hittade tre förklaringar:

- Socialdemokraterna trodde inte att de skulle få majoritet för att lägga ner Slottet, vilket visade sig vara ett missförstånd eftersom Vänsterpartiet var redo att stänga skolan om det stod mellan GA och Slottet.

- Man trodde inte att vuxenutbildningen Kärnan skulle få plats på Slottet, men kollade aldrig upp det. Kärnan hade fått plats.

- Det uppstod en intern S-debatt om integration där GA-skolan pekades ut som ett problem.

Att Slottsvångsskolan alls kom med på listan över nedläggningshotade skolor var för att man hade relativt få elever från närområdet och en stor andel elever från andra delar av stan. Ett mycket märkligt skäl. I dag framhålls det som positivt att man kan välja annan kommunal skola än den som ligger närmst eller en friskola – vilket många gör.

Det framkom också att man undersökte om man kunde sälja Nicolaiskolan eller Slottsvångsskolan. Skälet var att staden behövde pengar. Det blev Nicolai som såldes.

När Slottsvångsskolan under höstens 2003 försvann från listan över nedläggningshotade skolor var det för att bildningsnämndens ordförande sagt att det inte fanns någon majoritet för att lägga ner skolan. Men det stämde alltså inte.

Bildningsnämndens ordförande hänvisade senare gång på gång till stöd hon fått från invandrare att istället lägga ner GA-skolan för att få bättre integration i staden.

Protesterna mot det beslutet talar ett annat språk. Just striden kring GA var den som kom att bli tuffast och mest långdragen. Det slutade med att GA stängdes, men bara några år senare flyttade Söderskolan in i byggnaden.

Skolstriden blev inte bara väldigt tuff. Den hanterades också på ett märkligt sätt och fick i efterhand kritik från flera instanser som stadsrevisionen och Arbetsmiljöinspektionen.

FF

Var det fel eller rätt att stänga skolor?

Här blir vi naturligtvis svaret skyldiga. Men vi har tagit fram en del fakta som kan vara intressanta i sammanhanget.

Politiker och förvaltning sa att eleverna skulle bli färre.

Sant. Och minskningen är större än nedgången av antalet barn i årskullarna eftersom friskolan ökat sin andel från 12 till 24 procent mellan 2003 och 2012. Under den här tiden har man lagt ner sju kommunala skolor samtidigt som det öppnats flera friskolor.

Politiker och tjänstemän sa att man hellre lägger pengar på personal än på tomma lokaler.

Både sant och falskt. Helsingborg satsar då liksom i dag 13-14 procent mindre på varje elev än andra kommuner. I pengar räknat runt 10 000 kronor per elev. Samtidigt lägger Helsingborg inte mindre än andra på undervisningen, men har ändå lägre lärartäthet. Åren efter skolnedläggningarna ökade visserligen lärartätheten, men är i dag tillbaka på en lika låg nivå som 2003. Helsingborg når under tioårsperioden 2003 till 2012 aldrig upp till den lärartätheten som finns i resten av landet. Däremot ser det ut som att man har ökat andelen rektorer.

I den senaste rankingen över landets bästa skolkommuner från Lärarförbundet ligger Helsingborg som vanligt i den nedre halvan av tabellen, som omfattar alla landets 290 kommuner. Lärartätheten placerar Helsingborg på 262:e plats! Och resurstilldelningen på 261:e plats! Inte mycket till satsning.

Slutsats. Stängda skolor men inte mer personal.

Politiker och tjänstemän sa att det redan 2004 fanns 1552 tomma stolar och fler skulle det bli.

Både sant och falskt. Det är säkert sant att man kunde trycka in fler barn i lokalerna. Men en viktig iakttagelse är att 2003 hade varje elev i Helsingborg 14 kvadratmeter att röra sig på. Motsvarande siffra för hela riket var 15 kvadratmeter. När eleverna hade lika mycket plats att röra sig på som andra barn i landet – då framställs det som att det finns enorma ytor som stod tomma.

Fem år senare trängdes Helsingborgs elever på tio kvadrat vardera medan elever i resten av landet hade 18 kvadrat att röra sig på. Helsingborgs skolor blev bland de mest trångbodda i landet.

Samlingssida med artiklar om skolans historia:

http://slottetsff.bloggplatsen.se/2012/11/12/8982646-slottets-120-ariga-historia/

FF

Önskar föräldraföreningen elever, personal, föräldrar och alla Slottsvångsskolans övriga vänner.

Nu laddar vi för ett nytt år med nya aktiviteter och möten som har fokus på att göra Slottet till en ännu bättre skola.

FF

Ur Slottsvångsskolans 120-åriga historia

Riv skolan och bygg sex eller sju punkthus med sammanlagt 100 till 135 lägenheter och ett underjordiskt garage i två våningar. Ett så drastiskt förslag presenterades av HSB och byggföretaget Siab i januari 1991. Även om de styrande politikerna också kunde tänka sig att ha skolan kvar, gillade man tankarna på en omfattande byggnation på Slottsvångsskolans skolgård.

Det gjorde inte föräldrar, elever, personal och grannar. Man bildade Aktionsgruppen Rädda Slottet och tog strid för skolan och skolgården. Man ville bland annat freda barnens lekytor och rädda gympasalen undan rivning.

Men kommunalrådet Olle Wredström (M) hade ingen förståelse för protesterna. Det var brist på äldrebostäder och många byggjobbare gick utan arbete. Därför skulle man igång så fort som möjligt. Man tog sig inte ens tid att konkurrensutsätta med en arkitekttävling.

Kommunalrådet kunde inte heller begripa varför barnfamiljer nödvändigtvis skulle bo centralt.

- Själv skulle jag aldrig bosätta mig i centrum, sa han.

Aktionsgruppen hade andra åsikter och radade upp argument mot bygget:

- Det finns normer för hur stor skolgård som krävs, blir den mindre klaras inte kraven.

- Det blir mycket avgaser runt skolan med ett stort parkeringsgarage.

- Gympasalen är flitigt använd och bör bevaras.

- Det blir ett dyrt bygge med allt som måste ersättas när skolgård och gympasal tas bort.

Man reagerade också på uttalanden Olle Wredström gjort under sitt besök på föräldraföreningens möte. När barnens möjligheter till lek och bollspel kom upp sa han: ”Då bygger vi fotbollsplaner i Slottshagen och en gångbro över Bergaliden”.

Föräldrarna var också starkt kritiska till att han hade sagt att bygget redan var beslutat, när så inte var fallet.

Vid den här tiden, 1991-1992, talades det också om att bygga runt GA-skolan och Raus Plantering.

Projektet tappade emellertid fart. Först sommaren 1993 gjordes en arkeologisk provgrävning.

I området har stadens galgbacke legat liksom olika befästningsanläggningar. Vid grävningarna hittade man bland annat en vallgrav.

Planerna bantades efterhand och efter några år talade man om fyra eller fem hus utmed S:t Peders gata och Östra Vallgatan med 40-50 lägenheter, och byggstart 1994-1995.

Stadsbyggnadsförvaltningen ville att en gång- och cykelbana skulle dras mellan Östra Vallgatan och Bergaliden för att avgränsa mot den nya bebyggelsen. En lösning som skulle ha inneburit att dagens lekplats och sagoängen avskiljts från resten av skolgården.

I mars 1995 godkände kommunfullmäktige en detaljplan som överklagades av grannar och föräldraförening. ”Vi förstår inte hur man kan klampa in och stjäla den lediga yta, som varit barnens i över 100 år, utan att man känner till framtidens behov av skolutrymme”, kunde man läsa i en insändare.

Men trots protester och överklagande lyckades planen ta sig igenom alla instanser och bli godkänd av regeringen i november 1996.

Byggstarten kom dock att dröja. HSB hade fullt upp med byggnation i Norra hamnen. Det projekt som till slut uppfördes 1998-1999 var betydligt mindre än det som först presenterades. Nu handlade det om tre huskroppar och 34 lägenheter. Garaget gömdes under jord.

I husen finns en etta, åtta tvåor, 19 treor och sex fyror. Priset sattes mellan 200 000 och knappt 1,5 miljoner kronor.

HSB motiverade utformningen av husen med att man vill minska exploateringen och hitta en form som anslöt till den gamla Olympiabebyggelsen. Inspiration hade man fått från ett område med stadsvillor i stadsdelen Allemanufer i Berlin.

När husen väl stod färdiga belönades de med flera prestigefyllda priser. 1999 tilldelades de skönhetspriset av stadens skönhetsråd och året därpå fick de Sveriges mest upphöjda arkitekturpris, Kasper Salin-priset. Arkitekterna, Mats White och Henrik Jais-Nielsen, ansåg att det man lyckats bäst med var att få husen att passa in i den gamla kringliggande bebyggelsen.

I juryns motivering stod det: ”de lätta byggnadsvolymerna infogas naturligt i sitt sammanhang, vilket förstärks av den välgjorda markbehandlingen”.

2001 fick husen också priset ”Årets HSB-projekt”.

När husen stod färdiga och det var dags för invigning berättas att föräldrar, elever och personal gjorde en tydlig markering. HSB bjöd på glass, men ingen från skolan tog emot någon.

Våren 2001 ville bostadsrättsföreningen i husen anlägga en stengärdsgård  i gränsen mot skolgården sedan många av de boende önskat en bättre avgränsning. Man upplevde att en del elever uppfattade deras gård som skolgård.  

Men såväl kommunen som husens arkitekter motsatte sig förslaget. Stengärdsgårdar ansågs inte passa i urban miljö. Det blev till slut en häck och ett staket istället.

Husen figurerade också under turbulensen kring nedläggningen av GA-skolan 2004. Skolor lades ner för att det påstods finnas så mycket lediga lokaler. Ändå ledde stängningarna till att det behövdes baracker på de skolor som tog emot GA-eleverna. På Slottet innebar det att en ny basketplanen fick ordnas.

Första förslaget var att sätta barackerna intill tomtgränsen mot de nya husen, men det gick de boende inte med på. 

Så här 21 år efter det första förslaget presenterades kan man väl konstatera att husen inte stör, men ändå tar plats som en växande skolverksamhet hade haft bättre nytta av. Som föräldrarna sa på 90-talet, med adress till politikerna: Ni känner inte till framtidens behov.

Samlingssida med artiklar om skolans historia:

http://slottetsff.bloggplatsen.se/2012/11/12/8982646-slottets-120-ariga-historia/

FF

Festligt, folkligt och nästan fullsatt. Lågstadiets vernissage på temat ”Framtidens Helsingborg” hos Länsförsäkringar på Söder blev lyckad. Barnens fina teckningar lockade många och totalt såldes 27 bilder, vilket inbringade 2700 kronor till Barncancerföreningen Södra.

Samtidigt passade Länsförsäkringar på att donera en rejäl summa pengar. 

http://www.barncancerfonden.se/Foreningar/Foreningarna/Sodra/Aktuellt/Tack-Lansforsakringar-och-Slottsvangsskolan/

Läs mer om vernissagen:

http://www.helsingborg.se/Medborgare/Utbildning-och-barnomsorg/kunskapsstaden-helsingborg-skolwebbarna/skolwebbar/slottsvangsskolan/nyhetskatalog/Elevernas-konstverk-bidrar-i-kampen-mot-barncancer-/

FF

De senaste dagarna har vi fått frågor kring om Slottet tilldelas stora summor extra stöd, så kallade uppbyggandemedel.

En uppgift har spridits som går ut på att mycket stora belopp, nästan 15 miljoner kronor, når vår skola.

Så är det inte.

Det finns en formel för hur dessa pengar fördelas och Slottet tar i år emot knappt 5,3 miljoner, vilket motsvarar 6 procent av det totala belopp som betalas ut. Vissa skolor får mer än så, andra mindre.

Helt andra siffror har alltså spridits, men dessa stämmer inte.

Vi har fått de korrekta uppgifterna från Skol- och fritidsförvaltningen.

FF

Förvaltningen presenterar en handlingsplan med flera förslag som ska förbättra samarbetet mellan Slottet och Synkopen. Genom media har vi fått reda på några av punkterna:

- En övergripande verksamhetschef som ska stötta rektorerna.

- Nya rutiner för matsalen.

- Fler rastvakter.

- En stärkt elevhälsa och konkret elevstöd.

- Arbeta fram gemensam värdegrund.

- Ta fram rutiner och regler som ska gälla för alla.

Vår spontana reaktion är positiv.

FF

Närvarande: John Brogård (JB), Lisbeth Hallbäck (LB), Alexandra Valanzuolo (AV), Elisabeth Axelsson (EA), Gunnel Önnered (GÖ), Truls Nilsson (TN) och  Martin Lundquist (ML)

LH började med att informera om att Ingrid Högberg (lärare i åk2) går i pension 130131. Rekrytering har påbörjats – första intervjuer den 12/12. Den nya läraren kommer att arbeta 100 %.

LH fortsatte med att presentera en ”manual” som Skolhälsan tagit fram vari man kan läsa om när barnen kan återgå till skolan efter olika sjukdomar. Denna manual finns hos varje lärarlag, skolhälsan, expeditionen samt på Fritids.

Därefter meddelade LH att fr.o.m vårterminen kommer förskoleklass eleverna att sluta 13.00 Detta för att undvika trängsel i kapprummet när eleverna i år 1-3 slutar.

JB fortsatte med att meddela att de ökade kraven på simundervisning kan medföra lite ökade kostnader för skolan. Om lagd budget inte räcker till får man ta av budgeten för uppbyggande medel.

Luciafirandet startar kl. 10.00 i Mariakyrkan. Föräldraföreningen delar ut lussebullar 08.30 torsdagen den 13/12.

LH meddelade vidare att hon tagit ny kontakt med Hans Eggers (förvaltningen) vad gäller multiarena till Slottet. Det besked LH fick var att man inte har några planer på att bygga någon ny multiarena i centrala delarna av Helsingborg under 2013. Vill Slottet ha en arena får man själv finansiera den, ex.vis med hjälp av sponsorer. LJ/JB jobbar vidare med frågan och tar även en diskussion med Synkopen. TN tog på sig att kolla upp om det kan finnas någon fond/stiftelse som man kan söka pengar ur för ändamålet.

Övriga frågor:

- Belysningen på skolgården – Det finns en del släckta/trasiga lampor på gården. JB ber vaktmästaren se över detta.

- Uppfräschningen av högstadiets klassrum – Sprickorna har spacklats men då tidigare arbete var dåligt utfört tar arbetet längre tid än beräknat. Arbetet återupptas under vecka 8, 2013. Man har satt upp mörkläggningsgardiner samt hängt upp gardinstänger för att hänga upp gardinkappor.

- TN förhörde sig om det är sant att man tillverkar pilbågar på Synkopen då han vid ett tillfälle fick en pilbåge riktad mot sig på skolgården av en Synkopen elev. JB kollar upp detta.

Samrådsmötet avslutades med en öppen diskussion om läget mellan skolorna, Slottet/Synkopen.

JB/LH tackade för sig och avslutade mötet. FF tackade JB/LH för den gångna hösten.

Vid protkollet:   Elisabeth Axelsson

Justeras:           John Brogård

Vi har fått många uppmaningar att ge större offentlighet åt vad som verkligen har hänt under det gångna året kring Synkopen. Men vi väljer en annan väg. Eftersom vi har fått in onyanserade kommentarer väljer vi att helt ta bort ett av våra inlägg. Det är vårt bidrag till att dämpa känslorna på skolorna.

FF