Kolonibesökare

”Torsdagen var bäst. Då var vi på Sussis koloni och grillade marshmallows och korv”.

Veckan som gick ordnade fritids flera roliga aktiviteter. Man hann med bad och lek på Gröningen, historisk vandring på Fredriksdal och grillning och lek på Susanne Barregrens koloni.

På fredagen skulle barnen spela bangolf på Viskan. Men efter lite strul med tiderna blev det i stället lek på lekplatsen vid Öresundsparken.

På besök på Fredriksdal

Teater på Fredriksdal

Teater på Fredriksdal

FF

I veckan fick alla barn som börjar i årets förskoleklass ett brev från skolan. Här hälsades barnen välkomna och fick också veta vem som blir den enskilde elevens fadder på skolan.

”Om du behöver hjälp med något kan du bara fråga mig så hjälper jag dig med det. Givetvis får du hjälp av alla på skolan men jag som är din fadder har extra ansvar för dig när du börjar här”, står det i brevet och den nya eleven i f-klassen får namn och bild på sin fadder.

Brevet innehåller också information om arbetslaget F-3 och fritids där man bland annat får reda på en del praktiska saker. F-klassens förskolelärare är Catarina Lundgren och fritidspedagoger är Susanne Barregren (också bildlärare) samt Inger Björk-Jensen.

I årskurs 1 är Åsa Broberg lärare medan Maria Jönsson och Sabina Wiklander har hand om årskurs 2 och 3. Arbetslagets specialpedagog heter Bibbi Plato.

På fritids möter barnen också Peter Fredriksson och Mikael Ekstrand.

FF

Om några veckor startar ett nytt läsår. Alla har inte bestämt var de ska studera och några kanske är nyinflyttade till stan. Söker du skola till dina barn kan vi rekommendera vår skola – Slottsvångsskolan.

Eleverna möts av engagerad och välutbildad personal i små klasser, ofta runt 20 barn per grupp.

Vi har en fin skolgård som ska utvecklas ytterligare och det finns en engagerad föräldraförening på skolan.

Slottsvångsskolan har elever från närområdet, men också från andra delar av stan.

FF

Det ska vara lika svårt att få ett visst betyg oavsett om du går i kommunal eller fristående skola. Men så är det förmodligen inte. Skolverket visar att friskolorna är frikostigare med betyg. Det talas om betygsinflation och att denna drivs på av konkurrensen mellan skolorna.

Naturligtvis helt oacceptabelt.

http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/analyser-och-utvarderingar/2.2969/fristaende-skolor-ger-oftare-hogre-kursbetyg-an-provbetyg-1.204015

FF

”OECD säger att det märks när ett land verkligen satsar på skolan. I våra städer kan vi se konkreta exempel på det värde man tidigare satte på utbildning. Katedralskolor och folkskolor var ofta ritade av ledande arkitekter och med utsmyckningar av den tidens mesta kända konstnärer. Ja, till och med 70-talets gymnasier ser ut som palats jämfört med de friskolor som i dag är inhysta i industri- och kontorslokaler eller de sammantryckta kommunala skolor där kommunledningar ständigt jagar kostnader”.

Per Kornhall i boken Barnexperimentet – svensk skola i fritt fall.

Med kommunalisering, friskolereform och mer marknad kring skolan trodde en del politiker och skolbyråkrater att det skulle gå att dra ner rejält på skolans resurser. Även om Per Kornhall inte ger sina läsare någon fullständig ekonomisk redogörelse för skolans kostnader de senaste 20 åren är det knappast troligt att man lyckades skära ner på det sättet, även om det ständigt fattas resurser.

Per Kornhall visar som vi beskrivit i tidigare blogginlägg hur man genomfört en mängd reformer i skolan utan att först undersöka vad de skulle kunna leda till. Nu kan man se att resultatet är nedslående. Svensk skola tappar i de flesta internationella jämförelser.

I framgångsrika skolländer han beskriver finns en tydlig kvalitetskontroll, välutbildade och välavlönade lärare, sällan fria skolval och förbud mot vinster från skolorna.

Det var i början av 1990-talet vi fick en kommunaliserad skola med fritt skolval, friskolor med vinstuttag och marknadsanpassade hyror i de kommunala skolorna. Därtill en mängd andra reformer såsom förändrat undervisningssätt.

Per Kornhall skulle kunna vara tydligare kring de ekonomiska aspekterna. Men om man lägger pussel med de fakta han ger och våra egna erfarenheter från Helsingborg blir bilden ändå intressant.

Idag kan den ena kommunen satsa 50 000 kronor per elev och år och den andra kommunen 100 000 kronor. Friskolorna får inte mer än vad den enskilda kommunen satsar, så de berörs också.

Pengarna från staten är inte öronmärkta och kan användas till annat än skola. När kommunerna plötsligt började ta ut marknadshyror tog man dessutom med ena handen tillbaka pengar man delat ut med den andra.

I Helsingborg är skolbudgeten mer snålt tilltagen än på många andra håll och marknadshyrorna ledde för en del år sedan till en förödande skolstrid när politikerna med stöd av en dålig utredning ville lägga ner ett antal skolor. Med marknadshyror kan rektorer, istället för att engagera sig i undervisningen, tvingas lägga ner massor av tid på att administrera skolans lokalbehov.

Per Kornhall kommer fram till att det satsas för lite på skolan: Fler och bättre lärare med högre löner kostar, liksom mer stödundervisning, bättre utrustning, fortbildning och lokaler.

Att pengar går till vinster i friskolorna upprör honom.

”För många människor i vårt land är det stötande att pengar som är tänkta till det allmännas nytta kanaliseras genom besparingar i lokal- och lärarkostnader till riskkapitalisters skatteparadis”, skriver han och hävdar att det inte finns några som helst belägg för att vinsterna ger positiva effekter på elevernas lärande.

Per Kornhall reagerar också starkt på att skolans pengar till så stor del fördelas enligt schablon och inte efter lokala förutsättningar och behov. Detta trots att forskningen visar att det kan leda till mer likvärdiga resultat.

I Helsingborg fördelas en mindre del av skolbudgeten efter särskilda behov. Slottsvångsskolan får liksom många andra skolor en slant som ska bidra till att utjämna skillnader och ge alla elever i Helsingborg en likvärdig utbildning. Den summan kunde säkert ha varit större liksom den totala skolbudgeten.

FF

”…ett samhälle (måste) ta hand om alla sina begåvningar och utbilda alla sina medborgare för att ha en chans i det globaliserade kunskapssamhället. I Sverige däremot är vi inlåsta i ett marknadstänkande där skolpeng, valfrihet och vinster betraktas som normalt när det egentligen är extremt.”.

Per Kornhall, skolstrateg och tidigare undervisningsråd på Skolverket, är orolig för svensk skola.

I boken Barnexperimentet – svensk skola i fritt fall, beskriver han hur siffrorna för den svenska skolan pekar nedåt i internationella jämförelser och hur skolan inte lever upp till sin viktigaste uppgift – likvärdig utbildning. Att alla elever får en bra undervisning, oavsett var de går i skola.

För drygt 20 år sedan skröt svenska skolbyråkrater för finska kollegor och sa att den svenska skolan skulle bli bäst i världen.

I dag är den finska skolan i toppklass, medan Sverige halkar efter. Hur kunde det bli så?

Per Kornhall ger flera förklaringar och pekar på ett antal obeprövade reformer och förändringar – därav bokens namn Barnexperimentet.

Han hänvisar till internationell forskning och menar att förutom en nedmontering av regler och styrning har det dessutom skapats en extrem skolmarknad med friskolor där eleverna blivit till varor. En reform som varken sänkt kostnader eller ökat kvalitén. Enhetsskolan har samtidigt brutits sönder.

Tidigare var svensk skola ett föredöme. Så är det inte längre. Per Kornhall är noga med att det inte är lärarnas fel att det blir sämre. Han klandrar politiker från alla partier och debattörer, vilka han menar ligger bakom ett system som internationell forskning inte tror på och vars resultat är nedslående.

Fram till för 20 år sedan fanns en mängd tydliga regler för den svenska skolan. Skolan var ett statligt ansvar och det fanns en tydlig organisation som höll koll på kvalitén. Det fanns inget fritt skolval, inga vinstdrivna friskolor och en bra lärarutbildning.

 ”Vi kopierade allt som hände i svensk skola men slutade med det 1990.”, säger en finsk skolbyråkrat och Per Kornhall drar slutsatsen att svensk och finsk skola är varandras motpoler:

- Den ena (den finska) är byggd på förtroende för lärarna och enhetsskolan med betoning på en bra skola för alla.

- Den andra (den svenska) på marknadsliberala tankar om konkurens och utslagning och blir allt mer en skola för dem som har valt rätt föräldrar.

Resultatmässigt nådde svenska skolor sin topp åren precis innan man inledde reformarbetet.

I Finland har lärarna hög status och man sätter tidigt in resurser för att hjälpa elever som har svårt i något ämne. Man har inget fritt skolval, har tydliga läroplaner och har uttalat att eleverna ska lära sig något i skolan. Medan det är svårt att få sökande till lärarutbildningarna i Sverige, är det kö till utbildningarna i Finland. Kanske spelar det också in att de har bra löner från ett tarifflönesystem och en statlig kompetensutveckling.

Per Kornhall kommer trots allt fram till att svensk skola är okej internationellt. Men resultaten försämras sedan mitten av 1990-talet och skillnaderna mellan skolorna ökar. De svaga eleverna tappar mest, men alla elever tappar. Det är inte som en del hävdat i debatten att det är barn med invandrarbakgrund som drar ner resultaten. Det är dock tydligt att starka elever klarar sig bra oavsett om de går i en skola med låga eller höga resultat.

Per Kornhall är mycket kritisk till delar av lärarutbildningen. Lärarna får ingen ordentlig utbildning i hur lektionerna ska bli bra utan får bara höra att katederundervisning är dåligt och förlegat. I andra länder har man stort fokus på fortbildning och interna diskussioner om hur man får till bra lektioner.

Han återger läraren Carl:

”- Vi fick lära oss att läraren skulle ta fem, sex steg tillbaka i klassrummet, att eleven skulle ges mycket eget ansvar och att läraren bara skulle rycka in om det verkligen behövdes.

Det här var en pedagogik han själv inte trodde på.

- Det gick bra för de elever som hade en inre drivkraft. Men de som inte visste varför de egentligen gick i skolan, de som skulle ha behövt fast vägledning – de lärde sig ju ingenting.”

I smyg hade Carl genomgångar – katederundervisning – med sina elever.

Per Kornhall ser ekonomiska motiv bakom en undervisning där ansvaret läggs på eleverna och lektionerna kan bli färre. Friskoleägare och kommunala kostnadsjägare ser möjligheter att effektivisera och spara pengar. Det är de svaga eleverna som får betala.

Några bevis för att problembaserat lärande ger större kunskaper ska inte finnas. Tvärtom menar Per Kornhall att det är lättare att eleverna gör fel. Skapar slumpmässiga felaktiga kopplingar mellan skeenden.

Sverige har en extrem form av skolmarknad. Holland och Chile är tydligen jämförbara länder, men dessa båda har funktioner som ska väga upp de segregerande effekterna i systemet. I andra länder får skolorna inte göra vinst när pengarna kommer från skattebetalarna. Används pengarna till något annat än undervisning, får skolorna i Holland tex böter.

Lärartätheten är sämre i friskolorna, färre är behöriga lärare och rektorerna behöver inte ha pedagogiska utbildning (krävs tyvärr inte heller i kommunal skola). Det finns inga formella krav för att få starta en friskola.

Det finns inget som pekar på att friskolereformen leder till pedagogisk förnyelse. OECD har tydligt visat att skolval leder till segregation utan att resultaten förbättras. Som i Sverige alltså. Ett sätt att subventionera segregation, menar Per Kornhall och frågar om detta leder till ett sammanhållet demokratiskt samhälle.

Vad behövs då för att få till en bättre skola?

Per Kornhall presenterar ett antal förslag. Som vi återger i punktform.

Återförstatligande. Krav från allt fler håll med stöd i internationell erfarenhet.

Avskaffa vinsterna. Finns inget stöd för att vinsterna har positiva effekter på elevernas lärande. Får bort oseriösa aktörer. Minskar kostnaderna för statlig kontroll av skolsystemet.

Avskaffa det fria skolvalet. De flesta länderna har inte fritt skolval för man vill inte ha segregationen.

Ge lärarna förtroende och verktyg. Krävs regelsystem för timfördelning, klasstorlekar, arbetstider mm.

Gör upp med dokumentationshysterin.

Lärarna måste ta makten över sin profession.

Skärpta regler kring stödundervisning.

Bygg upp en regional organisation. Som mellanled mellan Skolverk och skolorna. Ska syssla med uppföljning, inspektion, kompetens- och skolutveckling.

Säkerställ lärares kompetensutveckling.

Gör upp med reformpedagogiken.

En nationell skolmyndighet med integritet och ansvar.

Återinför läromedelskontrollen.

Vi hoppas återkomma med fler inlägg utifrån boken. Man behöver inte köpa allt Per Kornhall säger, men hans synpunkter är ofta välunderbyggda och värda en diskussion.

FF

Friskolorna tappar och de kommunala skolorna blir populärare. Det skriver HD som tittat på ansökningarna till gymnasiet. Fortfarande är det dock fler som söker fristående skola.

På andra håll i landet har de kommunala skolorna stärkts på de privata skolornas bekostnad på senare år.

Många menar att det inte var lyckat att sudda ut identiteterna på klassiska lärosäten som Olympia, Tycho Brahe och Nicolai till förmån för mer diffusa Skolstaden.  Nu pågår en återgång till mer självständiga skolor. Får se om det lyfter de kommunala gymnasieskolorna ytterligare.

http://hd.se/helsingborg/2013/07/03/fler-vill-ga-gymnasiet-kommunalt/

FF

Arkeologerna gjorde många fynd vid utgrävningarna där kommunen diskuterar ett underjordiskt garage i Slottshagen.

Vi bevakar frågan eftersom den berör våra barns skolmiljö och trafiksäkerhet, inte minst för att de från hösten ska passera platsen på väg till och från idrottsundervisningen i Nicolaihallen.

Nu blir det intressant att se vad som händer.

- Vad kommer det att stå i arkeologernas slutrapport som kommer senare i sommar?

- Kommer politikerna sätta stopp eller vill de gå vidare med planerna på underjordiskt garage?

- Kommer länsstyrelsen att sätta stopp?

- Om man går vidare – vad hittar man vid fortsatta utgrävningar?

- Kan andra riksintressen som finns i området påverka planerna på ett underjordiskt garage?

Noterbart att man också tittar på andra förslag för att få fram fler parkeringar. Utbyggnad av Knutpunkten, planer för Bastionen (parkeringen längst ner på Bergaliden) och parkeringsbåt var tre av flera förslag som nämns i artiklarna.

http://hd.se/helsingborg/2013/07/03/nastan-1000-ar-gamla-fynd-i/

FF