Onsdagen den 7 mars klockan 18 är ALLA föräldrar på Slottsvångsskolan inbjudna till ett möte om föräldraföreningens framtid.

Ska vi fortsätta? I så fall under vilka former? Och framför allt – vilka föräldrar vill vara med?

Medverkar på mötet gör föreningens styrelse, rektorn Fredrik Samuelsson, läraren Susanne Barregren och Nazk Toma som bland annat arbetar med idrott och nyanlända.

Och så naturligtvis ALLA ni som borde känna er berörda – föräldrarna på Slottet.

Föräldraföreningens ordförande Truls Nilsson.

Hur har föreningen hamnat i det här läget?

- ­Det är en lång resa som hänger samman med flera olika saker. Länge var Slottet en välmående medelklasskola med stort föräldraengagemang. Idag ser den ut som andra innerstadsskolor. Mer blandad och med många föräldrar som tyvärr inte har så stor koll på vad som händer på skolan, säger föräldraföreningens ordförande Truls Nilsson.

- Jag kan tycka att många föräldrar har en rätt slö inställning. Man visar inget större intresse.

Men varför ser det ut så?

- Det är dels ett tidens tecken. Färre engagerar sig också i idrottsföreningar och annat. Sedan är det klassrelaterat. I de mest välmående villaområdena får lärarna nästan freda sig mot föräldrar som vill vara med och styra hur det ska fungera i klassrummet. Här skulle kanske föräldrarna istället lägga sig i lite mer.

Men föräldrarna har väl inte tid?

- Det heter ofta så. Men vad är viktigare att prioritera än dina barns skolgång? Ha koll på hur det funkar i klassrummet och kunna hjälpa barnen med läxor. Visa med sitt engagemang att skolan är viktig. Att barnen får se det. Det som görs nu ska leda till att eleverna kommer in på gymnasiet och en dag hittar ett vettigt jobb.

Föräldraföreningen har väl ändå alltid varit stark på Slottsvångsskolan?

- Ja, det är sant. Traditionen har varit stark och på senare år har en grupp eldsjälar hållit igång verksamheten. Vi har samråd där vi bevakar vad som händer på skolan, ifrågasätter och försöker komma med konstruktiva förslag. Och sedan har vi också sociala grejer som disco och pengar vi delat ut till aktiviteter.

Disco tidigare under läsåret.

- Just i dag när jag delade ut mötesinbjudan i klasserna mötte jag en lärare som funderar på ett klassarrangemang med elever och föräldrar en kväll efter påsklovet. Blir det av kommer föräldraföreningen förmodligen att betala för pizzor och annat som behövs under kvällen.

- Föreningen har flera gånger gjort betydande insatser och fått till bättre beslut för skolan och eleverna. Det handlar om allt från stoppade höghusplaner på en del av skolgården på 1990-talet till dagens åtgärder för säkrare trafikmiljö och lugn och ordning i klassrummen.

Har föräldraföreningen ingen egen skuld i hur det ser ut?

- Jodå, det har den. Det har funnits former som föreningen inte lyckats bryta. Basaren vi hade blev ett ”måste” att ordna, trots att vi tyckte att det var jobbigt och gav allt mindre. Vi lade också en massa krut på att ordna bullar till barnen, även om skolan lika väl skulle kunna stå för det.

Bild från tidigare års basar.

- Jag tror att om föreningen överlever måste man hitta lättsammare former för de sociala bitarna, som kanske grillkvällar eller en liten turnering på multiarenan. Initiativ från enskilda klasser som det jag berättade om tidigare är naturligtvis jättebra för sammanhållningen mellan elever, föräldrar och personal.

Men varför har ni inte bara ställt om och gjort andra saker?

- Det har inte funnits några föräldrar som har velat göra annat. Inga idéer kring andra sociala aktiviteter. Det viktigaste är trots allt samråden, och där funkar det bättre. Sedan har det varit en uppoffring att få exempelvis discona att bli av.

- Det finns här liksom i resten av samhället en rätt gnällig inställning som går ut på att någon annan ska ordna saker.

Så det är läge att tänka till?

- Ja, det är det. Finns det föräldrar som vill vara med så är vi några som är beredda att fortsätta. Men vi kan inte själva bestämma vad föreningen ska syssla med och vi kan inte göra allt. Därför hoppas jag att det kommer MÅNGA föräldrar till mötet och säger vad de vill med föräldraföreningen.

Och så får man träffa skolans nya rektor. Vad kommer han att säga?

- Ja, det får vi se. Förhoppningsvis säger han något om vad föräldraengagemang betyder. Men också något om vad han vill med skolan, hur han tycker att det funkar och vad han vill göra bättre. Det blir säkert intressant och vi har ju en chans att ställa frågor.

Föräldraföreningens styrelse som valdes i höstas.

FF

Mötet är också terminens föreningsmöte. Öppet för alla föräldrar på skolan. Alltså inte enbart medlemmar.

Stort tack till Susanne Barregren som redigerat affischerna och till föräldern som översatte.

FF

Friskoleeleverna får högre betyg än elever vid kommunala skolor. Men nu visar en stor undersökning från Skolverket att friskoleeleverna klarar studier vid universitet och högskolor sämre än eleverna från kommunala skolor, trots att de senare hade lägre betyg på gymnasiet.

HD skriver:

”Elever från fristående gymnasieskolor har generellt sett högre avgångsbetyg än elever från kommunala gymnasier. Men när de väl börjar på högre studier klarar eleverna från de kommunala skolorna fler högskolepoäng. Det förhållandet gäller genomgående och oavsett vilken grupp man jämför. Skolverket har brutit ner siffrorna med hänsyn till kön, betygspoäng, gymnasieprogram, föräldrars utbildningsnivå och utländsk bakgrund. I varje grupp klarar sig elever från kommunala gymnasier bättre på högskolan.”

Generösa eller felaktiga betyg:

”Diskussionen om huruvida vissa skolor är generösare med betygen, har funnits i ett antal år. Tidigare undersökningar har visat att fristående skolor är mer generösa när de rättar nationella prov. Fristående gymnasier ger också oftare ett högre betyg än vad eleverna presterade på nationella provet.”

Flera förlorare:

Gymnasieminister Anna Ekström (S):

"– När jag ser rapporten tänker jag att här finns väldigt många förlorare: Högskolan som får elever utan baskunskaper. Elever som går miste om en plats på sin drömutbildning för att någon annan har gått på en annan skola och fått högre betyg. Men också studenter som kommer in med betyg men inte har tillräckliga kunskaper. Många får problem när det här händer, säger hon.”

Regeringen agerar:

”I höstas beslutade regeringen att resultaten på de nationella proven ska väga tyngre när betygen sätts, för att göra betygen mer likvärdiga. Anna Ekström menar också att en vinstbegränsning för friskoleägare skulle minska trycket på skolor att försöka locka elever med generös betygssättning.

– Poängen med utbildning är att elever ska lära sig så mycket som möjligt. Vi kan inte ha det så att skolor kan tjäna pengar på att locka elever med glädjebetyg. Det strider mot hela skolans idé, säger Anna Ekström.”

HD-artikel (premium)

https://www.hd.se/2018-02-22/elever-fran-fristaende-gymnasier-har-samre-kunskaper

FF

Nu kommer också Skolverket med en rapport. Man har tittat på effekterna av undervisning på engelska istället för svenska på gymnasiet. Man konstaterar i en sammanfattning:

”Det vetenskapliga underlaget om effekterna av engelskspråkig undervisning är begränsat. Den sammantagna bilden är dock att engelskspråkig undervisning har blygsamma eller inga effekter på engelskan och att den kan innebära risker för elevernas utveckling av svenskan och möjligen även för ämneskunskaperna.”

I rapporten skriver utredarna:

”Denna relativt blygsamma utveckling av engelskan – i förhållande till vad många aktörer förväntar sig – är i linje med tidigare undersökningar av engelskspråkig undervisning i Sverige. ESU-klassernas utveckling i svenska var samtidigt i vissa avseenden sämre än kontrollklassernas, men lika i andra.”

Och man vill se förändringar:

”Jämfört med andra länder är engelskspråkig undervisning ovanligt oreglerad i Sverige. Att till stor del undervisa på engelska i gymnasieskolan riskerar att stå i konflikt med språklagen och läroplanen. Skolverket föreslår därför att regeringen utreder och ser över regleringen.”

Skolministern Anna Ekström, kommenterar rapporten:

”Jag blir inte förvånad. Man lär både ämneskunskaper och språket bäst när man läser på sitt eget modersmål.”

Och fortsätter:

”Skolan har ett viktigt ansvar för att elevernas svenska språk ska utvecklas. Inte bara för att de ska läsa sig mycket i ämnena utan också för att de ska kunna vara aktiva medborgare i vårt samhälle.”

Skolverkets rapport.

Många föräldrar hjälpte till under discokvällen. Allt var tidigt i ordning men ruskigt väder fick besökarna att vara något färre än sist. Ändå var det ett tresiffrigt antal barn på dansgolvet.

Ska dock inte göras någon hemlighet av att föräldraengagemanget är för lågt. Under våren kommer föräldraföreningen därför att bjuda in samtliga föräldrar på skolan till ett möte om föreningens framtid. Ska vi fortsätta? I så fall under vilka former? Och framför allt – vilka föräldrar vill vara med?

Föreningens ordförande Truls Nilsson når ni på 072-7289012.

FF