Ett par år i rad har fjärdeklassarna gått riktigt långt i schackfyran. De har tagit sig till riksfinalen där det har blivit fina placeringar – topp tio i hela landet. Nu pågår Yes2Chess för årskurs fem. Det spelas över nätet och våra lag går mycket bra i gruppspelet. Nedan kan ni se hur de dundrar fram. Lycka till i matcherna som väntar.

FF

Numera är det niorna själva som ordnar disco för de yngre eleverna. Föräldraföreningen medverkar inte. Hoppas alla barn hade kul i fredags. Några avslutade med fotbollsspel innan de gick hem.

FF

Trots att många skolor är välfyllda med elever väljer många att använda delar av sina resurser till marknadsföring. Man försöker helt enkelt locka till sig andra skolors elever. Våra och era barn.

I veckan kom ett brev från en friskola nere i stan. I brevet som var ställt till mellanstadieelevens föräldrar berättar friskolan att man har en ”stabil lärarkår som trivs och har arbetat länge på skolan. Viktiga grundstenar för oss är ordning och reda, där trivsel och trygghet genomsyrar verksamheten”.

Låter ju bra.

Och det är smart av friskolan att tala om stabil lärarkår och ordning och reda. Lärarna är ju mer flyktiga i dag än tidigare och just på mellanstadiet närma sig barnen tonåren och blir lite stökigare. Men inte på den här friskolan, inte. Här stannar lärarna och det är tryggt. Eller?

På kommunens hemsida finns alla skolor presenterade. Och det har gjorts enkät bland eleverna. En fråga handlar om andelen elever som kan rekommendera sin skola till andra. På friskolan som skickat brev svarar 61 procent av eleverna att de kan rekommendera sin skola till andra. På Slottsvångsskolan är motsvarande siffra 80 procent.

En annan fråga handlar om ifall skolarbetet ger dem nyfikenhet och lust att lära. På friskolan svarar 58 procent ja. På Slottet 84 procent.

På friskolan känner sig 83 procent trygga. På Slottet 93 procent.

Lärartätheten är betydligt sämre än på Slottet, men resultaten bättre, vilket hänger samman med elevsammansättningen. Det bevisas också av statistiken från Skolverket.

I brevet presenteras också friskolan i punktform. Jag ska ta upp tre av dessa punkter.

Friskolan skriver att man är en skola:

- Där 85 procent av lärarna har lärarlegitimation.

- Med hög lärartäthet.

- Med låg personalomsättning.

Vad är då fakta?

Enligt Skolverket hade bara 58,5 procent av lärarna på friskolan lärarlegitimation 2017/2018. Kan det ha ökat så mycket på ett läsår? Ja, det är inte omöjligt. Men då lär inte personalomsättningen ha varit låg.

Tittar man på andelen behöriga lärare har den på friskolan på senare år pendlat mellan 62 och 79 procent. I fjol var den 71 procent, vilket är lägre än snittet i Helsingborg och lägre än på Slottet.

Är lärartätheten hög? Nej, det förekommer olika uppgifter på kommunens hemsida respektive Skolverket. Båda siffrorna är lägre än snittet för kommunen och lägre än på Slottet.

FF

Föräldraföreningens ordförande Truls Nilsson.

Efter åtta år i föräldraföreningen upplever jag att många föräldrar inte har någon koll på stadens skolor. Hur lärartätheten ser ut. Hur många lärare som är behöriga. Skollokaler och skolmiljö.

Samtidigt har många järnkoll på skolornas status och låter det avgöra när de väljer skola.

Redan här vill jag säga att det är fritt fram att byta skola och ibland är det säkert motiverat. Man kan köa till hur många skolor som helst och välja en ny skola inför varje läsår. Ja, vårt skolsystem inbjuder till byte av skola. Vanligast är nog att föräldrar gör ett byte när det upplevs vara lite stökigt. Detta trots att skolbyten enligt forskningen är det som har mest negativ inverkan på inlärningen för våra barn. Och man kan fundera över vad barnen tycker om att behöva lämna sina kamrater. En annan aspekt är den oreda det ofta leder till när många samtidigt lämnar eller kommer nya till en klass - en av de vanligaste orsakerna till att det blir stök i enskilda klasser på vår skola.

Vi lever helt enkelt i en tid då lösningen ofta verkar vara att välja något nytt när det blir jobbigt. Naturligtvis bekvämt för stadens ansvariga, som kan säga:

- Ja, men välj någon annan skola om du inte är nöjd.

Lätt uppgivna går många på det. Men i en demokrati har vi all rätt i världen att ställa krav på att skolorna ska fungera tillfredställande.

Föräldraföreningens hållning är sedan urminnes tider att vi ska sätta ner foten när något inte är som det ska. För vad gör du annars nästa gång, när dina barns nya skola är kass, blir det en ny flytt då?

Föräldraföreningens styrka och framgång kräver givetvis föräldrarnas engagemang!

Jag har haft barn på Slottet i många år. Det har självklart funnits perioder när vi har varit missnöjda med olika saker. Men vi byter inte skola. Slottet har bra och välutbildade lärare. De elever som sköter sin skolgång har alla förutsättningar att få fina betyg. Det är inte bara lärarna och skolans ansvar. Elever och föräldrar måste också bjuda till.

Både elever och föräldrar har dessutom möjlighet till mycket bra dialog med en rektor som verkligen är öppen för att diskutera och förbättra skolan. Man får inte heller glömma att de flesta eleverna verkar vilja gå kvar på Slottet. Och det är inget konstigt. Rektor Fredrik har med enkät och närvarostatistik visat att barnen trivs och att få uteblir från lektionerna.

Jag ska avsluta med att berätta om min egen skoltid. En tid då man inte valde skola och då det trots bättre disciplin i klassrummen ändå inte nödvändigtvis var tryggare.

Hösten 1980 började jag i ettan. Då sjöng man fortfarande psalmer på morgonen och när Ingemar Stenmark åkte skidor rullades en svartvit tv in i klassrummet. På rasterna spelade vi fotboll och så slogs och brottades många av killarna. Det hade aldrig accepterats i dag. Men så funkade det och jag tror inte att det ringdes hem till föräldrarna för det.

När det blev dags för högstadiet gick jag på Magnus Stenbock (dagens Tågaborgsskola) som var en stor skola med sex sju klasser per årskurs. I de långa korridorerna gick man aldrig riktigt säker och när snön kom rådde krig på skolgården. De äldre eleverna ”mulade” eller ”krönade” de yngre så att kläderna i kylan fylldes med snö. De som försökte hinna undan drogs ut ur korridoren, överfölls på väg till matbespisningen eller hämtades från omklädningsrummen på gympan. När min pappa vid ett enda tillfälle under min tre år på högstadiet mötte rektorn ifrågasatte han vad som pågick.

- Det är lika för alla, sa rektorn.

Något en rektor inte hade kommit undan med idag.

Och om du undrar. Nej, jag hade inte valt en annan skola om det hade varit möjligt på den tiden.

FF

Angelici Theodoridou är en förälder som då och då är med på skolans samråd. Hon tvekar inte att ifrågasätta saker och försöker vara konstruktiv med idéer och förslag. En tanke hon snappat upp på sin arbetsplats är enkel, men kan ha god effekt.

- Jag jobbar själv på en skola där man arbetar med ”ledsen-lista”. Där hamnar elever som inte sköter sig. Kanske springer eleven in och ut ur klassrummet. När skoldagen är över tas listan ner till rektorn som ringer och tar ett samtal med föräldrarna.

Hjälper det?

- Ja, det har hjälpt på vissa elever. Listan tillsammans med annat arbete har också hjälpt till att identifiera elever med behov av stöd. Sedan är det bra för föräldrarna att få veta vad som händer.

Angelici har också hört om en åtgärd som hon gillar som en av Slottets lärare tar till.

- På hennes lektioner ska det arbetas. Och görs inte det får eleverna inte gå ut på rast. Det blir en form av kvarsittning där eleverna får göra det som inte har blivit gjort på lektionen. Då får dåligt beteende konsekvenser direkt och det tycker jag är bra, säger Angelici.

FF

Rektor Fredrik Samuelsson går inte lottlös från samråden med föräldraföreningen när de fungerar som bäst. Veckans möte var bra. Drygt tio föräldrar var på plats och det var inga fega typer. Tvärtom. Här lyfts sådant man kräver ska bli bättre på skolan och det kommer massor med konstruktiva förslag.

Ibland är det tuff för rektorn. Han blir stundtals hårt ansatt. Men Fredrik räds inte en öppen dialog och självklart har inte vi föräldrar rätt i allt vad vi säger.

- Jag får med mig många saker som jag kan använda. Ett exempel är att vi måste bli bättre på information till föräldrarna. Jag vill exakt samma sak som ni – göra skolan så bra som möjligt, sa rektorn och hoppades att alla på mötet återkommer nästa gång och att det dessutom kommer ytterligare ett antal föräldrar.

Ett tydligt budskap från föräldrarna var just önskemålet om bättre information. Det kan handla om läxor och undervisning, men också om konflikter och problem som uppstår på skolan.

- Jag vill ha ett samtal hem när det händer saker, sa en förälder.

Det ställdes dessutom åter krav på att skolan ska ringa eller kalla föräldrar till möte när deras barn beter sig orimligt.

- En tillsägelse är inte tillräckligt. Jag vill att saker ska få konsekvenser, sa en förälder.

I de flesta klasserna flyter det på, men det finns oroshärdar. Speciellt en klass diskuterades och rektor berättade hur man arbetar med problemet. I det här fallet liksom i andra är det en seg process.

- Varför kan man inte direkt när man ser att det spårar ur i en klass ha en checklista med åtgärder som sätts in för att få lugn, undrade en förälder.

Rektor svarade att man har gått in och brutit undervisningen i klasser och koncentrerat sig på ordningsfrågor och annat.

Det kom förslag om att titta på ett system som heter ”VIP-rum” och finns i Markaryd. Där ges elever med behov en möjlighet att studera i mindre grupp.

- Vi har ”Lilla-gruppen” på högstadiet, sa rektor.

Men bland föräldrarna var det flera som såg den här typen av lösningar som något att titta mer på. Lokalbrist är något som försvårar. Man har tittat på att använda matsalen till undervisningsrum på eftermiddagar.

- Använd restaurangerna på närliggande Olympia om det behövs. De används 15 gånger per år, sa en förälder och även om det kan låta som en vild idé är den inte alls orealistisk. På Olympia finns lokaler som inte används dagtid.

Också värdegrundsarbete kom upp och frågan ställdes om man kunde bryta all undervisning i två dagar för att ha fokus på detta. Frågan ska diskuteras vidare på nästa samråd.

I vanlig ordning fick vi en dragning kring betygen. Det finns en grupp med bra betyg och en för stor grupp med dåliga. Hälften av årets nior bedöms i nuläget inte bli behöriga till gymnasiet. Här finns nyanlända, men också sådana som skulle kunna ha betydligt bättre betyg. Rektor menar också att betygssättningen nog kan vara något hård. Externa föreläsare ska bjudas in för att diskutera betyg med lärarna.

- På en föreläsning på förvaltningen fick vi veta att det som har bäst effekt är något som kan låta tråkigt. Men det är att kontinuerligt gå igenom kunskapskraven med eleverna. Visa vad som krävs. Sedan är det också viktigt att ni föräldrar engagerar er, det har jättestor effekt. Så som ni gör som kommer till samråden, sa rektorn.

Nästa samråd – öppet för alla föräldrar med barn på skolan – hålls tisdagen den 12 mars klockan 17.30 Vid frågor kontakta föräldraföreningens ordförande Truls Nilsson 072-7289012.

FF

Mötet börjar klockan 17.30

Dagordning:

- Betygsutveckling

- Ny personal

- Värdegrundsarbete/Trygghet och studiero

- Kommande möten och evenemang

Välkomna!

FF

 Är det okej att skrika ”hora” eller ”bög” i klassrummet eller i korridoren?

- Självklart inte, säger nog alla vuxna.

Ändå förekommer det ett grovt språkbruk i svensk skolmiljö. Slottsvångsskolan är inget undantag.

Som föräldrar vill vi att det ska vara ordning och reda i skolan. Eleverna ska liksom personalen ha en rimlig arbetsmiljö.

Jonnie Landen i föräldraföreningen har engagerat sig kring ordningen i skolan.

- Jag vill se moderna och stabila värderingar. Ordning och reda. Trygghet. Eleverna mår bättre med ordning och regler. Lärare ska ha mandat att agera, menar Jonnie.

För att uppnå en lugn och stabil arbetsmiljö krävs regler som lärarna ser till efterlevs. Men Jonnie menar att det också krävs ett tydligare värdegrundsarbete så att eleverna får en gemensam grund vad gäller hur man bemöter och talar till varandra.

- Värdegrund, respekt och tydlighet om var gränserna går. Hur du behandlar andra och hur du blir behandlad. Det är frågor som är beständiga i 1 000 år, säger han.

Föräldrar som haft barn på skolan i flera år upplever att man tidigare var mer resolut mot dåligt språkbruk.

- Idag förekommer svordomar mot lärare och fritidspersonal. Nu senast hörde jag om en lärare på Slottet som blev kallad något mycket fult av en elev på Synkopen när hon sa till om en sak i korridoren. Det är inte acceptabelt och eleverna måste direkt uppleva konsekvenser av sådant.

Jonnie bubblar av idéer men menar att skolan måste hitta formerna. Det är resultaten han som förälder är intresserad av.

- Eleverna måste verkligen förstå vad som gäller. Kanske borde man pausa undervisningen och köra två dagar med bara inriktning på värdegrund. En annan tanke är att låta elever i de äldre klasserna, som kanske är stökiga, få ta ansvar och ibland vara hjälplärare i lägre klasser. Med ansvar kan elever mogna.

Ett annat förslag är att ta fram en liten folder med regler som gäller på Slottet som borde sändas ut till alla elever och föräldrar.

Vad vill du att föräldrarna ska göra?

- Vi måste få föräldrarna att komma på föräldramötena. Sedan anser jag att elever som inte sköter sig ska kallas till flera utvecklingssamtal med sina föräldrar.

Borde skolan ha tätare kontakt med hemmet när det inte fungerar?

- Ja, och jag ser inte mejl som en bra form, utan det bör vara telefonsamtal eller ett möte.

Vi tar självklart upp värdegrund som fråga på samrådet, tisdagen den 15 januari klockan 17.30 Alla föräldrar på skolan är välkomna att vara med och diskutera på mötet som hålls med rektor.

FF