Som de flesta vet kommer Slottsvångsskolans idrottshall att byggas om till förskola under nästa läsår. Det innebär att all idrottsundervisning flyttar till Nicolaihallen (som är tre hallar) på Bergaliden.

Hösten 2014 flyttar Slottsvångens förskola till idrottshallen. I dag ligger förskolan i gamla Nicolaiskolans tidigare matsal och har 30-35 barn. I de nya lokalerna kan det bli uppemot 90 barn.

Därför görs detta:

Det behövs fler förskoleplatser i innerstan och Slottsvångsskolan behöver få en tydlig koppling till en förskola för att få barn till de lägre klasserna. Läs mer om detta längre ner.

Konsekvenser:

Våra barn får ta sig till Nicolaihallen för idrottsundervisning. Lokalerna är bättre, men trafikmiljön dit är inte rolig. Bergaliden blir allt mer trafikerad och nu finns dessutom förslag om parkering i Slottshagen. För oss som föräldraförening är frågan om trafiksäkerhet mycket viktig. Det måste finnas tillräckligt med personal som följer barnen. Just denna aspekt finns med i skolpersonalens riskbedömning, som togs fram tidigare i vår.

Förändringen innebär också att förskolan kommer att ta delar av skolgården i anspråk. Något vi noga bevakar.

Ett möte på förvaltningen:

Onsdagen den 5:e juni, när studenterna intog stan, tog tre ledamöter från föräldraföreningens styrelse ledigt från jobb för att träffa skolförvaltningen och arkitekten som ska utforma förskolan och skolgården.

Ännu finns inga skisser. De kommer till hösten. Men vad vi förstår kommer man att försöka anlägga en skolgård för förskolan i området runt de konstgjorda kullarna och den nordliga delen av fotbollsplanen. Området vi fotograferat från olika vinklar:

Det finns ett riktvärde som säger att varje förskolebarn ska ha 25 kvadratmeter utemiljö. Men det är inga tvingande regler och det blir inte så stora ytor för barnen på den nya förskolan. En del av skolgården blir förskolegård, andra ytor får skola och förskola dela på. Det finns också parker i närområdet som förskolan kommer att fortsätta besöka.

För grundskolan finns inga riktvärden som säger att varje barn ska ha ett visst antal kvadratmeter, men vi i föräldraföreningen och förvaltningen, främst företräd av dess biträdande chef Maria Holm, verkade överens om att ytorna ska förbli stora också för våra skolbarn. En fråga vi naturligtvis mycket noga kommer att bevaka.

Redan på 1990-talet, när detaljplanen för skolan arbetades om inför bygget av HSB:s 34 lägenheter, var skolgårdens storlek och barnens lekytor uppe till diskussion. Också då fanns föräldrar och barn som inte gillade att skolgården krympte. Och också då fanns kommuntjänstemän som garanterade att skolgården skulle räcka till. HSB-husen tog 2000 kvadratmeter och det sades att det inte skulle utgöra något problem för den ”framtid skolsituationen i centrala Helsingborg”. I dag vet vi att det inte var sant. Självklart hade det varit enklare att hantera en förskola om det fanns större ytor att tillgå.

På mötet vi hade med förvaltningen talades om 9000 kvadratmeter skoltomt. I planhandlingarna från 90-talet talas det i stället om 6000 kvadratmeter skolgård för utelek, vilket ”bedöms vara tillräckligt för minst 400 skolbarn”.  

I dag finns drygt 400 barn på skolan och det anses tydligen okej med mindre ytor än vad som ansågs okej på

90-talet. Är det kanske friskolornas ofta obefintliga skolgårdar som sänker nivån för det acceptabla också för de kommunala skolorna?

I sammanhanget bör vi dock påpeka att vår skolgård av allt att döma kommer att fortsätta vara väl tilltagen och att vi uppmärksammat förvaltningen på att skolmuseet har en inhägnad tomt som vi anser bör göras om till skolgård.

Multiarenan:

Sedan en tid tillbaka har Slottsvångsskolans rektor Lisbeth Hallbäck gjort ett gediget arbete med att få till en multiarena av större modell på skolgården.

Ett arbete som nu stött på patrull. Dels för att man måste stanna upp och ta hänsyn till hur förskolan ska utformas och dels för att det finns restriktioner kring vad man får uppföra på Slottsvångsskolans tomt. En bygglovslös mindre arena bedöms kunna realiseras.

Här får vi märkliga vibbar. Det finns inget utlåtande från stadsbyggnadsförvaltningen. Ändå vill förvaltningen att det ska planeras för en mindre anläggning. Det köper vi inte. Här måste det noga prövas vilken typ av multiarena som får uppföras. I en stad där man kan planera för bostäder i Pålsjö skog och parkeringar ett stenkast från Kärnan kan inte en skolgård ses som ett museum. Våra barn förtjänar bättre och ska ha rätt till samma möjligheter som andra barn.

Trolig placering av multiarenan – som alltså är en utomhusarena för flera olika idrotter:

Därför ser det ut som det gör:

Men vad bökigt, tänker kanske en del. Varför måste de tvunget ha en förskola i idrottshallen?

Frågan är befogad, även om det finns svar. Det behövs helt enkelt fler förskoleplatser och Slottsvångsskolan behöver tydlig koppling till en förskola. Några alternativa lokaler har inte hittats.

Ändå finns anledning till att vara kritisk.

Fram till början av 1990-talet fanns kommunala förskolor med tydlig koppling till Slottsvångsskolan. Vid den här tiden gavs dessa förskolor bort i en form av privatisering som i dag är olaglig. Kopplingen mellan de privatiserade förskolorna och Slottet bestod under ett antal år. Men när GA-skolan lades ner och det blev stor turbulens i skolan runt 2003-2005 började banden luckras upp. På en av förskolorna byggdes dessutom en friskola. Detta tillsammans med att Slottsvångsskolan under några år fick dåligt rykte ledde till att skolan fick svårare att attrahera elever.

Vi som har barn på skolan vet att verksamheten bland de yngre barnen hela tiden har varit bra och att problemen på högstadiet i stort är lösta. Men ett dåligt rykte behöver inte ha med verkligheten att göra. Och bara att det finns där ställer till stor skada.

Under 2011 diskuterades att starta en förskola i Slottsvångsskolans huvudbyggnad. Det hade varit en bra lösning. I stället flyttade Synkopen in.

Där står vi i dag.

I höst bygger vi Slottsvångsskolan ännu bättre och ser till att en naggad skolgård får ett ansiktslyft.

FF