Ur Slottsvångsskolans 120-åriga historia

När vi under detta jubileumsår har letat efter berättelser ur skolans 120-åriga historia har vi stött på sådant som inte direkt berört skolan, men som i högsta grad påverkat elever, föräldrar, personal och andra helsingborgare.

Händelser och utveckling som inte sällan inträffat helt nära Slottsvångsskolan. Se det som en historisk vandring runt dina barns skola.

De första åren

Vår skola byggdes på en nästan öde landborg. Kärnan stod ännu som ruin och det fanns ett vattentorn och några sjukhusbyggnader i närheten. Norrut ringlade husen längs Långvinkelsgatan upp till Stattena, men stadsdelar som Slottshöjden, Eneborg, Högaborg, Wilson park och till och med Olympia var obebyggda. Här fanns bara fält och odlingslotter.

Men när väl Slottsvångsskolan – eller Nya skolan som den hette de första två åren – var på plats tog mycket fart i den stad som kanske växte snabbast i landet vid här tiden. Motorn i tillväxten var växande industrier och handel.

Det började byggas bostäder på Olympia och Wilson park på 1890-talet, Kärnan restaurerades (1893-94) och snart byggdes också Folkets park (1895), Rådhuset (1897), GA-kyrkan (1897), Läroverket (1898), Ångfärjestationen (1899), Gustav Adolfsskolan (1900) och Saluhallen (1901). Man började planera för en idrottsplats och det kom förslag om att denna skulle ligga mellan Slottsvångsskolan och Kärnan (1896). Men stadens styre sa nej, där ska bli en park – dagens Slottshagen. Idrottsplatsen hamnade istället en bit österut och blev det Olympia (1898) vi alla känner till.

Från Slottet såg man vid den här tiden hela stan. Här fanns 25 000 invånare och runt 1000 av dem var elever på skolan. Slottet bedömdes rymma 1200 elever. Säkert hade många sina föräldrar på de framväxande industrierna, som framför allt fanns i de södra delarna av stan. På Gummifabriken (1891) arbetade många, som mest runt 3000 några årtionden senare.

Från Slottet kunde man också se de fem dagliga turerna som (1896) gick med ångbåt till Helsingör.

Skolan låg verkligen på första parkett när den stora Industri- och slöjdutställningen skulle hållas i Slottshagen 1903. Utställningshallar och kaféer som stod kvar i många år anlades där det idag är park liksom terrasstrapporna och stadens spårvagnsnät som passerade precis utanför skolan fram till nedläggningen 1967.

Tuffa tider

När det 1891 beslutades att Slottsvångsskolan skulle uppföras ville en majoritet, 168 röster mot 159, bygga en mindre skola. Men eftersom rösträtten vid den här tiden var graderad efter inkomst var de 159 rösterna värda mer än de 168. Slottsvångsskolan utformades och beslutades alltså av ett system som inte var demokratiskt. Under skolans första knappa 30 år – en fjärdedel av den tid skolan hittills funnits - hade långt ifrån alla elevers föräldrar rösträtt. Ännu återstod många hårda strider för demokratin. Strider som den socialistiska arbetarrörelsen och liberala krafter ledde.

   Stortorget under livsmedelsbristens dagar 1917

Det här var också tider då inte alla barn gick mätta till skolan. Riktigt tufft blev det under första världskriget med protester 1917 då hungriga och inte sällan arbetslösa helsingborgare fyllde Stortorget. Därpå följde den dödliga spanska sjukan när kriget väl var över, vilket tvingade skolor i stan att hålla stängt.

Under de här åren såg Slottet också HIF grundas (1907), storstrejker hållas (1902 och 1909) och Folkets hus byggas (1906).

Som alla inser kom Slottsvångsskolan till i början av en mycket händelserik och expansiv tid för staden.

  I Folkets park i kamp för rösträtt under storstrejken 1902

FF

Samlingssida med artiklar om skolans historia:

http://slottetsff.bloggplatsen.se/2012/11/12/8982646-slottets-120-ariga-historia/