En allt mer uppdelad skola med allt större skillnader. Fackliga centralorganisationen LO och facken Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet vill se en likvärdig skola. Här slår man inte minst i sig på skolvalet och finansieringen av skolan. Åsikterna nedan är fackens. Läs gärna och kolla länkarna:

PROBLEMET:

”En skola som inte ger alla elever samma chans drabbar inte minst elever till föräldrar med kortare utbildning. Timss- och Pisaundersökningarna som presenterades hösten 2016 visade tydligt att likvärdigheten i svensk skola fortsätter att minska. En ojämlik skola bidrar till utanförskap, sämre tillväxt och att varje människas inneboende kapacitet inte tas till vara. Det skapar stora klyftor, som påverkar demokratin och hela samhället negativt.”

LÖSNINGEN:

”För att komma till rätta med de brister i likvärdighet som präglar dagens svenska skola har LO, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet sedan 2014 drivit det gemensamma samarbetsprojektet Ge alla elever samma chans!. De insatser som kan ha störst påverkan på likvärdigheten i skolan är att komma till rätta med de negativa effekterna av skolvalssystemet, att få en finansiering och resursfördelning av skolan som ger alla elever samma möjligheter att nå kunskapsmålen, och att skapa bättre förutsättningar för skolor med särskilda utmaningar.”

OM SKOLVALET:

Förutom att vara del i de två övergripande utmaningarna finns det ett ytterligare problem som skolvalssystemet har lett till: Ett marknadifierat skolsystem. Ett system som bygger på att elever och föräldrar kan välja – och välja bort – skolor har framför allt i storstads-områdena skapat drivkrafter för skolorna att betrakta eleverna som ”kunder” som ska lockas med olika profileringar. Det svenska skolsystemet hör idag till de mest marknads-inriktade i världen. Omfattande resurser läggs på marknadsföring, och skolornas konkurrensmedel är höga betyg. Det har bidragit till betygsinflationen, men långt ifrån alltid till en ökad kvalitet i själva undervisningen.

Sammantaget har dagens skolvalssystem bidragit till att minska likvärdigheten i den svenska skolan utan att kunskapsresultaten har ökat.

För att komma till rätta med dessa problem föreslår vi ett antal åtgärder för att förbättra dagens skolvalssystem:

HÄR TRE AV FLERA FÖRSLAG:

- En ny portalparagraf om blandade elevgrupper. En skrivning om att skol-huvudmännen ska tillse att klasserna har blandade elevgrupper bör införas i Skollagen. Skolinspektionen får i uppdrag att följa upp hur detta efterlevs, och tillsammans med Skolverket komma med förslag på hur målet kan uppnås. Ett sätt att definiera blandade elevgrupper kan vara att elevsammansättningen i en klass i möjligaste mån ska spegla den socioekonomiska sammansättningen i kommunen.

- Valmöjligheter för elever – inte för skolor. Grundprincipen för skolvalssystemet bör tydliggöras: elever och föräldrar ska ha möjlighet att önska skola, men skolor ska inte ha antagnings- och urvalsregler som riskerar att diskriminera elever utifrån socioekonomisk eller annan bakgrund.

- Slopa köerna inom skolsystemet – inför gemensam antagningsadministration. Kötid som urvalskriterium är problematiskt eftersom det har en segregerande effekt. Däremot kan det finnas en poäng med att ha en gemensam köadministration – för att säkerställa att antagningen sker på ett så likvärdigt sätt som möjligt.

LÄS MER:

http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_fakta_1366027478784_likvardighetsagendan_pdf/$File/Likvardighetsagendan.pdf

http://www.lo.se/start/lo_fakta/likvardighetsagendan

FF

Det har startats ett fotbollslag för högstadieelever i skolans regi, utanför skoltid. Man tränar tidig morgon och sen eftermiddag.

Efter förfrågan har föräldraföreningen beslutat att bidra med 3 300 kronor till bollar, västar och annan utrustning.

Vi tänker dock villkora stödet. Vi vill att representanter för laget finns på plats på basaren den 20 maj för att hålla i lite fotbollslekar.

FF

Tisdagen den 7 februari klockan 18-19 är det föräldramöte i matsalen för alla skolans klasser. Temat är hälsa.

Fredagen den 10 februari är det Valentin-disco. Föräldrar får gärna hjälpa till vakthållning, anmälan till alexandra.valanzuolo@bring.com.

Lördagen den 20 maj blir det basar på skolgården och skolan. Alla klasserna har olika uppgifter till vilka vi återkommer.

Föräldraföreningens styrelse och de valda klassrepresentanterna är kallade till skolråd vid tre tillfällen den här terminen:

16 februari kl 17.30

16 mars kl 17.30

27 april kl 17.30

I direkt anslutning till skolråden håller FF också styrelsemöte.

FF

I veckan håller föräldraföreningen sitt första styrelsemöte för terminen. Disco och basar ska diskuteras och vi ska få ihop vårens kalendarium.

Vi har några frågor att bevaka: arbetsron i en klass där det har varit stökigt och det fortsatta trafikarbetet är två exempel.

Kring det sistnämnda ser alla att det byggs om. Frågan är bara om det blir tillräckligt stora insatser för att få en säkrare trafikmiljö. Guppet på bilden nedan är redan klart. Möjligen sänker det farten något när bilar ska in i kvarteret bakom skolan, men någon större förändringen lär det inte leda till. Vi får hoppas på påtagligare ombyggnader i övriga korsningar.

FF

”Var femte lärarstudent har funderat på att hoppa av sin utbildning på grund av förekomsten av hot och våld i den svenska skolan. Detta samtidigt som vi står inför en alarmerande lärarbrist.”

Så inleder Isak Skogstad, som är ordförande för fackföreningen Lärarnas riksförbunds studerandeförening, ett debattinlägg i Aftonbladet.

Han hänvisar till en undersökning tidningen Skolvärlden gjort som visar att drygt 15 procent av lärarstudenterna har utsatts för våld, hot eller sexuella trakasserier under sin lärarpraktik. Självklart efterlyser Isak Skogstad krafttag.

Om lärarstudenter på Slottsvångsskolan drabbats vet vi inte. Men att det här liksom på andra skolor finns elever som tar till våld och hot ska inte förnekas. Som ni vet har föräldraföreningen fokus på dessa frågor och har till exempel under december tillsammans med föräldrar i en klass på skolan lagt mycket tid på att kräva åtgärder för att få bort stök och dåligt beteende.

Det är ett gemensamt ansvar för alla som befinner sig i skolan och föräldrar till eleverna att sätta stopp. Att urskulda våld och stök med att en elev har en viss problembild är inte acceptabelt.

I Skolvärldens undersökning fick lärarstudenter en möjlighet att beskriva vad de hade varit med om under sina praktiktillfällen. Här är ett urval av lärarstudenternas upplevelser:

”Elever har kastat saker på mig. Ryktesspridning har skett om min läggning och att jag var attraherad av vissa elever. Flera bilder och filmer togs i smyg när jag höll i lektioner.”

”Påhopp från elever och föräldrar. Trakasserier i form av e-mejl, verbalt och hotad att bli dödad. Elever sparkade mig, kastade stol mot mitt huvud.”

”Känslan av att man kastar pärlor åt svinen ibland när man studerar 4,5 år och tar studielån för att sedan bemötas respektlöst av elever och stundom även av deras föräldrar.”

”Jag har blivit tafsad på av elever, både på bröst, rumpa och skrev. Elever som hotar med att säga saker till sina föräldrar, hotar med att de ska anmäla om de inte för göra som de vill. Det känns olustigt med så unga barn som slänger sig med ett sådant hotfullt beteende.”

Isak Skogstad skriver vidare: ”Hot och våld drabbar inte bara lärarstudenter. Enligt en undersökning från Lärarnas Riksförbund har var fjärde yrkesverksam lärare blivit utsatt för exempelvis hot eller våld.”

Det han efterlyser är ”etablerade rutiner för att vidta disciplinära åtgärder mot elever som bryter mot ordningsreglerna.”

Skogstad talar vidare om stöd för lärarna, exempelvis genom ett elevvårdsteam.

”Denna modell används framgångsrikt i Frankrike. Om stök uppstår i klassrummet kan läraren kalla på elevvårdsteamet som tar hand om eleven i fråga. Även andra arbetsuppgifter som inte är undervisningsrelaterade kan övertas av elevvårdsteamet, som exempelvis rastvakt och direktkommunikation med föräldrar.”

Han framför också kritiska synpunkter på lärarutbildningen:

”Lärarutbildningen måste också förbereda studenterna inför klassrummets verklighet. Alltför många studenter upplever att utbildning är en isolerad ö där teori har blivit viktigare än praktik.

I en färsk undersökning från Lärarnas Riksförbund framkommer det att hälften av alla lärarstudenter uppger att de får lite eller mycket lite färdigheter i konflikthantering och ledarskap. Det är orimligt att lärarutbildningen inte förbereder studenterna för att hantera oroliga klassrum.”

Inlägget i sin helhet:

http://www.aftonbladet.se/debatt/a/L7g5p/vi-kan-inte-blunda-for-hotfulla-elever

FF

Ett åldersblandat luciatåg lussade i matsalen tidigt på morgonen. Ett stort gäng tjejer och ett par killar har tränat med musiklärare Katsiaryna varje måndag efter skoltid sedan höstlovet. På luciamorgonen träffades man redan klockan 7.30 och mötte sina skolkamrater med sång en halvtimme senare. Alla elever får inte plats under en sittning, så man fick köra det en gång till lite senare. Duktiga elever som skapade fin julstämning.

Vi var en handfull föräldrar på plats i korridoren under sången. Vårt uppdrag var att genom föräldraföreningen bjuda eleverna på lussebullar och dricka. Något som vi också hoppas bidrog till julstämningen.

FF

Svenska elevers skolresultat har blivit bättre enligt den internationella PISA-jämförelsen. Men resultaten är inte så bra som för 15 år sedan. Man är tillbaka på 2009 års nivå med en 28:e plats i naturvetenskap, 23:e plats i matematik och 17:e plats i läsförståelse.

Samtidigt ökar skillnaderna mellan eleverna. Klassbakgrund påverkar liksom vilken skola man går på.