Närvarande: John Brogård (JB), Lisbeth Hallbäck (LB), Alexandra Valanzuolo (AV), Elisabeth Axelsson (EA), Gunnel Önnered (GÖ), Truls Nilsson (TN) och  Martin Lundquist (ML)

LH började med att informera om att Ingrid Högberg (lärare i åk2) går i pension 130131. Rekrytering har påbörjats – första intervjuer den 12/12. Den nya läraren kommer att arbeta 100 %.

LH fortsatte med att presentera en ”manual” som Skolhälsan tagit fram vari man kan läsa om när barnen kan återgå till skolan efter olika sjukdomar. Denna manual finns hos varje lärarlag, skolhälsan, expeditionen samt på Fritids.

Därefter meddelade LH att fr.o.m vårterminen kommer förskoleklass eleverna att sluta 13.00 Detta för att undvika trängsel i kapprummet när eleverna i år 1-3 slutar.

JB fortsatte med att meddela att de ökade kraven på simundervisning kan medföra lite ökade kostnader för skolan. Om lagd budget inte räcker till får man ta av budgeten för uppbyggande medel.

Luciafirandet startar kl. 10.00 i Mariakyrkan. Föräldraföreningen delar ut lussebullar 08.30 torsdagen den 13/12.

LH meddelade vidare att hon tagit ny kontakt med Hans Eggers (förvaltningen) vad gäller multiarena till Slottet. Det besked LH fick var att man inte har några planer på att bygga någon ny multiarena i centrala delarna av Helsingborg under 2013. Vill Slottet ha en arena får man själv finansiera den, ex.vis med hjälp av sponsorer. LJ/JB jobbar vidare med frågan och tar även en diskussion med Synkopen. TN tog på sig att kolla upp om det kan finnas någon fond/stiftelse som man kan söka pengar ur för ändamålet.

Övriga frågor:

- Belysningen på skolgården – Det finns en del släckta/trasiga lampor på gården. JB ber vaktmästaren se över detta.

- Uppfräschningen av högstadiets klassrum – Sprickorna har spacklats men då tidigare arbete var dåligt utfört tar arbetet längre tid än beräknat. Arbetet återupptas under vecka 8, 2013. Man har satt upp mörkläggningsgardiner samt hängt upp gardinstänger för att hänga upp gardinkappor.

- TN förhörde sig om det är sant att man tillverkar pilbågar på Synkopen då han vid ett tillfälle fick en pilbåge riktad mot sig på skolgården av en Synkopen elev. JB kollar upp detta.

Samrådsmötet avslutades med en öppen diskussion om läget mellan skolorna, Slottet/Synkopen.

JB/LH tackade för sig och avslutade mötet. FF tackade JB/LH för den gångna hösten.

Vid protkollet:   Elisabeth Axelsson

Justeras:           John Brogård

Vi har fått många uppmaningar att ge större offentlighet åt vad som verkligen har hänt under det gångna året kring Synkopen. Men vi väljer en annan väg. Eftersom vi har fått in onyanserade kommentarer väljer vi att helt ta bort ett av våra inlägg. Det är vårt bidrag till att dämpa känslorna på skolorna.

FF

Ur Slottsvångsskolans 120-åriga historia

I dag är det uttalat från stadens politiker att Slottsvångsskolan är viktig och ska finnas kvar. Byggnaden är till och med belagd med rivningsförbud.

Så har det inte alltid varit. Skolan har varit hotad flera gånger de senaste 40-50 åren och inte sällan har föräldrarnas kamp för skolan varit avgörande.

Av det kan man dra slutsatsen att många känner starkt för skolan, vill den väl och är redo att kämpa för den.

När Slottet fyllde 100 år 1992 skrev HD:s Jonas Nilsson att det på 1960-talet fanns planer på en underjordisk järnvägsstation och ungefär samtidigt ska det ha kommit förslag på att en trafikled skulle ledas från Filbornavägen rakt över Olympia och Slottsvångsskolan ner till Bergaliden.

I april 1973 dök förslaget upp igen och HD skrev: ”Säregna helsingborgskvarter förstörs av planerad trafikled.”.

Flera hus på Olympiavägen, Hövitsmansgatan och Magnus Erikssons gata väntades bli rivna och Slottsvångsskolan var i en ”utsatt position”.

I oktober 1973 var läget ännu allvarligare: ”Slottsvångsskolan hotas av en ny gata.”.

Det var landstingets önskemål, trots att de tidigare lovat att kvarteren skulle vara kvar. Ett par år senare skulle det nya lasarettet stå klart och man ville ha utfarten norrut mot Filbornavägen. Det behövdes också ett parkeringshus och en skola för den sjukvårdsundervisning som då bedrevs i Konsul Perssons villa. Senare fick man ju också Petri vårdgymnasium (1979).

HD berättade att kostnaderna för rivningarna skulle bli skyhöga och att man kunde vänta strid om förslaget. Man berättade också att en liknande lösning hade diskuterats redan 1965.

Många helsingborgare var emot rivningar på Olympia och det fanns också ett politiskt motstånd mot att lasarettet skulle bre ut sig norrut. Det hänvisades till en professor Gregor Paulsson som ansåg att husen i jugendstill var enastående i sitt slag. I Nordiska museets inventering av Helsingborgs kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse hade området också nämnts.

Slottet hade vid den här tiden 350 elever och kommunen insåg att man måste ha en skola för elever som bodde på Slottshöjden och längs Långvinkelsgatan. Det måste alltså byggas nytt. Därtill skulle kommunen behöva lösa in ännu fler hus på Olympia.

”Man kan alltså räkna med att förlängningen av Filbornavägen blir en mycket dyr affär för kommunen – om man nu väljer att alls genomföra den. Därtill kommer förstörelsen av en gammal och särpräglad bebyggelse som i flera fall tillmäts betydande kulturhistoriskt värde”, avslutade HD-skribenten.

Om det var kostnaden, protester, ändrad inställning från landstinget, eller något helt annat vet vi inte. Klart är dock är förslaget inte realiserades.

Länkar till sidor som handlar om husen på Olympia:

http://hd.se/kultur/2012/12/05/sevardhet-pa-hemmaplan/

http://www.olympiasjugendvillor.se/147635814

Samlingssida med artiklar om skolans historia:

http://slottetsff.bloggplatsen.se/2012/11/12/8982646-slottets-120-ariga-historia/

FF

Ur Slottsvångsskolans 120-åriga historia

För 146 år sedan, 1866, fick Helsingborg sin första specialbyggda folkskola inom den dåvarande stadsgränsen – Östra skolan, i dag känd som skolmuseet.

För många framstår den säkert som ett litet annex till Slottsvångsskolan, där den ligger i grönska helt nära den livligt trafikerade Bergaliden. Så såg det inte ut vid dess tillkomst. Skolan byggdes på en nästan öde landborg. Handelsgymnasiet (dagens Vittra landborgen) fanns sedan tre år och snart skulle fler skolor och sjukvårdsinrättningar följa i närområdet.

Innan Östra skolan kom till fanns folkskolan i det som under många år var stadsmuseet på Södra Storgatan.

Östra skolan kostade 7700 kronor att bygga och hade två klassrum för 60 elever vardera. I huset fanns också två lägenheter, två ettor med gemensamt kök, för det båda fröknarna Almegren och Zackrisson.

Det var de två första utbildade lärarinnorna som anställdes vid folkskolan i Helsingborg. Tidigare sköttes undervisningen av ”gummor”. Årslönen för fröknarna var 500 kronor.

Vid den här tiden fanns det 1062 skolpliktiga barn i stan. Men bara 54 procent av dem var inskrivna i folkskolan. En orsak var att många familjer flyttade ofta, en annan att barnen behövdes i arbete. Folk med pengar ordnade privatundervisning.

Järnvägen hade kommit till stan på 1860-talet och snart växte nya arbetsplatser fram inte minst i industrin. Befolkning hade ökat från 1741 invånare år 1800 till 6629 invånare år 1866. Många slog sig ner vid Långvinkelsgatan eller Stattena, därav den nya skolans placering.

Och snart behövdes fler skolor. Norra skolan, nuvarande S:t Jörgen, byggdes liksom senare Södra skolan vid GA-torg och Sydöstra skolan där Margaretaskolan (idag reven och ersatt med studenthem och hyreshus) senare låg.

Östra skolan blev med tiden just ett annex till Slottsvångsskolan, innan byggnaden 1985 blev skolmuseum.

Fakta har vi hämtat från Torgny Franssons forskning, redovisad i en HD-artikel 1994.

Samlingssida med artiklar om skolans historia:

http://slottetsff.bloggplatsen.se/2012/11/12/8982646-slottets-120-ariga-historia/

FF