Ur Slottsvångsskolans 120-åriga historia

Slottsvångsskolan är en av Helsingborgs äldsta skolor. Den kom till i en tid som ännu saknade demokrati och välfärd och har därför varit ett vittne till den utveckling Helsingborg varit med om – från småstad till industri- och handelsstad. I ett tidigare inlägg har vi gjort nedslag i Helsingborgs historia under Slottsvångsskolans första trettio år. Nu går vi vidare.

Bättre tider

Med 1920-talets intåg blev inte bara levnadsförhållandena bättre. Alla fick också rösträtt, vilket ledde till att Socialdemokraterna fick makten i stan. De styrde sedan utan uppehåll fram till 1976. Därefter har det ofta varit maktskiften. Det har det aldrig varit i idrottens värld i Helsingborg. Här regerar di röe – HIF, sedan massor av år.

Jublet från Olympia blev på 1920-talet både vanligare och mer högljutt än tidigare. Det allsvenska fotbollsspelet kom igång och snart började HIF plocka hem medaljer som nöjda supportrar (ordet fanns nog inte då) kunde glädja sig åt när de passerade skolan till och från match.

Staden växte fortfarande snabbt och allt fler bostäder kom att byggas i stadsdelar som Tågaborg, Högaborg, Eneborg och Wilson park. Olympia var i stort färdigutbyggt medan Slottshöjden fortfarande till stora delar obebyggt, trots att det ligger nästan mitt i stan. De så kallade Parkkvarten vid Öresundsparken fanns dock.

Det ska kanske också påpekas att Slottshöjden inte fick sitt nuvarande namn förrän 1945, efter en namntävling i Helsingborgs Dagblad. Vid den här tiden hette området Möllevången.

Under åren runt 1900 måste de flesta av eleverna ha kommit uppför backarna nere från stan till skolan. Nu kom allt fler från hem som låg ovanför landborgen.

Som vi beskrivit i ett tidigare inlägg hade Slottsvångsskolan en roll i radions historia i Helsingborg. På skolans vind fanns en studio och sändare som användes när radions pionjärer på 1920-talet sände sina program. Läraren och senare rektorn på Slottvångsskolan, Karl Salomonsson, var en av radioreportrarna i Helsingborg.

Nöd och krig

Under 1930-talets första år fortsatte jublet över medaljer på Olympia. Idrottsområdet utökades också med Olympiafältet sedan idrotten fått en möjlighet att expandera där Fredriksdals trädplantering tidigare var belägen. Men för många var HIF:s medaljer bara en tillfällig glädje i en tuff tid. Under depressionen gick massor av helsingborgare utan jobb och nöden stod för dörren. Under en period gick till exempel 70 procent av varvsarbetarna utan arbete. Och på Gummifabriken strejkades det under sommaren 1930 i protest mot lönesänkningar. Säkert påverkade allt detta vardagen också på Slottsvångsskolan.

När krisen började gå mot sitt slut växte de mörka molnen över Europa. Hitler och nazisterna förberedde sig för krig och när Danmark blev invaderat i april 1940 kunde man se de nazistiska ockupationsstyrkorna från Slottsvångsskolans övre våningar.

Plötsligt blev Danmark ett stängt land för helsingborgarna. Samma dag som kriget bröt ut kom danska militärer med färjan, redo att fortsätta striden i Sverige. De var övertygade om att också vårt land var angripet. Efter hand smugglades danska flyktingar över sundet. När förföljelsen av judarna tog fart 1943 räddades tusentals till trygghet i Sverige. Allt detta blev en del av vardagen i Helsingborg. Det finns omskrivet hur det sändes radiomeddelande över till danskarna från ett hus i närheten av skolan och i gatorna runt omkring sattes det upp olika former av hinder och kulsprutevärn för att försvåra en tysk invasion. Än i dag står betonghinder kvar i buskar och häckar i bland annat Slottshagen.

Lättnaden var stor när de allierade hade besegrat tyskarna och Europa fick fred 1945.

FF

Samlingssida med artiklar om skolans historia:

http://slottetsff.bloggplatsen.se/2012/11/12/8982646-slottets-120-ariga-historia/

En ny universitetsstudie visar att det fria skolvalet bidrar till ökad segregation i skolan. Sveriges radio har intervjuat Bo Malmberg, professor på Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet. Han berättar att de som framför allt använder skolvalet är medelklassgrupperna.

– När man frågar föräldrar om skolval så hänvisar de väldigt ofta till att det är skolans kvalitet som är central, men analyserar man det här mer i detalj så ser man att det man menar med kvalitet ofta är skolans sammansättning av olika sociala grupper och olika etniska grupper, säger han.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5456437

FF

Ur Slottsvångsskolans 120-åriga historia

När vi under detta jubileumsår har letat efter berättelser ur skolans 120-åriga historia har vi stött på sådant som inte direkt berört skolan, men som i högsta grad påverkat elever, föräldrar, personal och andra helsingborgare.

Händelser och utveckling som inte sällan inträffat helt nära Slottsvångsskolan. Se det som en historisk vandring runt dina barns skola.

De första åren

Vår skola byggdes på en nästan öde landborg. Kärnan stod ännu som ruin och det fanns ett vattentorn och några sjukhusbyggnader i närheten. Norrut ringlade husen längs Långvinkelsgatan upp till Stattena, men stadsdelar som Slottshöjden, Eneborg, Högaborg, Wilson park och till och med Olympia var obebyggda. Här fanns bara fält och odlingslotter.

Men när väl Slottsvångsskolan – eller Nya skolan som den hette de första två åren – var på plats tog mycket fart i den stad som kanske växte snabbast i landet vid här tiden. Motorn i tillväxten var växande industrier och handel.

Det började byggas bostäder på Olympia och Wilson park på 1890-talet, Kärnan restaurerades (1893-94) och snart byggdes också Folkets park (1895), Rådhuset (1897), GA-kyrkan (1897), Läroverket (1898), Ångfärjestationen (1899), Gustav Adolfsskolan (1900) och Saluhallen (1901). Man började planera för en idrottsplats och det kom förslag om att denna skulle ligga mellan Slottsvångsskolan och Kärnan (1896). Men stadens styre sa nej, där ska bli en park – dagens Slottshagen. Idrottsplatsen hamnade istället en bit österut och blev det Olympia (1898) vi alla känner till.

Från Slottet såg man vid den här tiden hela stan. Här fanns 25 000 invånare och runt 1000 av dem var elever på skolan. Slottet bedömdes rymma 1200 elever. Säkert hade många sina föräldrar på de framväxande industrierna, som framför allt fanns i de södra delarna av stan. På Gummifabriken (1891) arbetade många, som mest runt 3000 några årtionden senare.

Från Slottet kunde man också se de fem dagliga turerna som (1896) gick med ångbåt till Helsingör.

Skolan låg verkligen på första parkett när den stora Industri- och slöjdutställningen skulle hållas i Slottshagen 1903. Utställningshallar och kaféer som stod kvar i många år anlades där det idag är park liksom terrasstrapporna och stadens spårvagnsnät som passerade precis utanför skolan fram till nedläggningen 1967.

Tuffa tider

När det 1891 beslutades att Slottsvångsskolan skulle uppföras ville en majoritet, 168 röster mot 159, bygga en mindre skola. Men eftersom rösträtten vid den här tiden var graderad efter inkomst var de 159 rösterna värda mer än de 168. Slottsvångsskolan utformades och beslutades alltså av ett system som inte var demokratiskt. Under skolans första knappa 30 år – en fjärdedel av den tid skolan hittills funnits - hade långt ifrån alla elevers föräldrar rösträtt. Ännu återstod många hårda strider för demokratin. Strider som den socialistiska arbetarrörelsen och liberala krafter ledde.

   Stortorget under livsmedelsbristens dagar 1917

Det här var också tider då inte alla barn gick mätta till skolan. Riktigt tufft blev det under första världskriget med protester 1917 då hungriga och inte sällan arbetslösa helsingborgare fyllde Stortorget. Därpå följde den dödliga spanska sjukan när kriget väl var över, vilket tvingade skolor i stan att hålla stängt.

Under de här åren såg Slottet också HIF grundas (1907), storstrejker hållas (1902 och 1909) och Folkets hus byggas (1906).

Som alla inser kom Slottsvångsskolan till i början av en mycket händelserik och expansiv tid för staden.

  I Folkets park i kamp för rösträtt under storstrejken 1902

FF

Samlingssida med artiklar om skolans historia:

http://slottetsff.bloggplatsen.se/2012/11/12/8982646-slottets-120-ariga-historia/