”…ett samhälle (måste) ta hand om alla sina begåvningar och utbilda alla sina medborgare för att ha en chans i det globaliserade kunskapssamhället. I Sverige däremot är vi inlåsta i ett marknadstänkande där skolpeng, valfrihet och vinster betraktas som normalt när det egentligen är extremt.”.

Per Kornhall, skolstrateg och tidigare undervisningsråd på Skolverket, är orolig för svensk skola.

I boken Barnexperimentet – svensk skola i fritt fall, beskriver han hur siffrorna för den svenska skolan pekar nedåt i internationella jämförelser och hur skolan inte lever upp till sin viktigaste uppgift – likvärdig utbildning. Att alla elever får en bra undervisning, oavsett var de går i skola.

För drygt 20 år sedan skröt svenska skolbyråkrater för finska kollegor och sa att den svenska skolan skulle bli bäst i världen.

I dag är den finska skolan i toppklass, medan Sverige halkar efter. Hur kunde det bli så?

Per Kornhall ger flera förklaringar och pekar på ett antal obeprövade reformer och förändringar – därav bokens namn Barnexperimentet.

Han hänvisar till internationell forskning och menar att förutom en nedmontering av regler och styrning har det dessutom skapats en extrem skolmarknad med friskolor där eleverna blivit till varor. En reform som varken sänkt kostnader eller ökat kvalitén. Enhetsskolan har samtidigt brutits sönder.

Tidigare var svensk skola ett föredöme. Så är det inte längre. Per Kornhall är noga med att det inte är lärarnas fel att det blir sämre. Han klandrar politiker från alla partier och debattörer, vilka han menar ligger bakom ett system som internationell forskning inte tror på och vars resultat är nedslående.

Fram till för 20 år sedan fanns en mängd tydliga regler för den svenska skolan. Skolan var ett statligt ansvar och det fanns en tydlig organisation som höll koll på kvalitén. Det fanns inget fritt skolval, inga vinstdrivna friskolor och en bra lärarutbildning.

 ”Vi kopierade allt som hände i svensk skola men slutade med det 1990.”, säger en finsk skolbyråkrat och Per Kornhall drar slutsatsen att svensk och finsk skola är varandras motpoler:

- Den ena (den finska) är byggd på förtroende för lärarna och enhetsskolan med betoning på en bra skola för alla.

- Den andra (den svenska) på marknadsliberala tankar om konkurens och utslagning och blir allt mer en skola för dem som har valt rätt föräldrar.

Resultatmässigt nådde svenska skolor sin topp åren precis innan man inledde reformarbetet.

I Finland har lärarna hög status och man sätter tidigt in resurser för att hjälpa elever som har svårt i något ämne. Man har inget fritt skolval, har tydliga läroplaner och har uttalat att eleverna ska lära sig något i skolan. Medan det är svårt att få sökande till lärarutbildningarna i Sverige, är det kö till utbildningarna i Finland. Kanske spelar det också in att de har bra löner från ett tarifflönesystem och en statlig kompetensutveckling.

Per Kornhall kommer trots allt fram till att svensk skola är okej internationellt. Men resultaten försämras sedan mitten av 1990-talet och skillnaderna mellan skolorna ökar. De svaga eleverna tappar mest, men alla elever tappar. Det är inte som en del hävdat i debatten att det är barn med invandrarbakgrund som drar ner resultaten. Det är dock tydligt att starka elever klarar sig bra oavsett om de går i en skola med låga eller höga resultat.

Per Kornhall är mycket kritisk till delar av lärarutbildningen. Lärarna får ingen ordentlig utbildning i hur lektionerna ska bli bra utan får bara höra att katederundervisning är dåligt och förlegat. I andra länder har man stort fokus på fortbildning och interna diskussioner om hur man får till bra lektioner.

Han återger läraren Carl:

”- Vi fick lära oss att läraren skulle ta fem, sex steg tillbaka i klassrummet, att eleven skulle ges mycket eget ansvar och att läraren bara skulle rycka in om det verkligen behövdes.

Det här var en pedagogik han själv inte trodde på.

- Det gick bra för de elever som hade en inre drivkraft. Men de som inte visste varför de egentligen gick i skolan, de som skulle ha behövt fast vägledning – de lärde sig ju ingenting.”

I smyg hade Carl genomgångar – katederundervisning – med sina elever.

Per Kornhall ser ekonomiska motiv bakom en undervisning där ansvaret läggs på eleverna och lektionerna kan bli färre. Friskoleägare och kommunala kostnadsjägare ser möjligheter att effektivisera och spara pengar. Det är de svaga eleverna som får betala.

Några bevis för att problembaserat lärande ger större kunskaper ska inte finnas. Tvärtom menar Per Kornhall att det är lättare att eleverna gör fel. Skapar slumpmässiga felaktiga kopplingar mellan skeenden.

Sverige har en extrem form av skolmarknad. Holland och Chile är tydligen jämförbara länder, men dessa båda har funktioner som ska väga upp de segregerande effekterna i systemet. I andra länder får skolorna inte göra vinst när pengarna kommer från skattebetalarna. Används pengarna till något annat än undervisning, får skolorna i Holland tex böter.

Lärartätheten är sämre i friskolorna, färre är behöriga lärare och rektorerna behöver inte ha pedagogiska utbildning (krävs tyvärr inte heller i kommunal skola). Det finns inga formella krav för att få starta en friskola.

Det finns inget som pekar på att friskolereformen leder till pedagogisk förnyelse. OECD har tydligt visat att skolval leder till segregation utan att resultaten förbättras. Som i Sverige alltså. Ett sätt att subventionera segregation, menar Per Kornhall och frågar om detta leder till ett sammanhållet demokratiskt samhälle.

Vad behövs då för att få till en bättre skola?

Per Kornhall presenterar ett antal förslag. Som vi återger i punktform.

Återförstatligande. Krav från allt fler håll med stöd i internationell erfarenhet.

Avskaffa vinsterna. Finns inget stöd för att vinsterna har positiva effekter på elevernas lärande. Får bort oseriösa aktörer. Minskar kostnaderna för statlig kontroll av skolsystemet.

Avskaffa det fria skolvalet. De flesta länderna har inte fritt skolval för man vill inte ha segregationen.

Ge lärarna förtroende och verktyg. Krävs regelsystem för timfördelning, klasstorlekar, arbetstider mm.

Gör upp med dokumentationshysterin.

Lärarna måste ta makten över sin profession.

Skärpta regler kring stödundervisning.

Bygg upp en regional organisation. Som mellanled mellan Skolverk och skolorna. Ska syssla med uppföljning, inspektion, kompetens- och skolutveckling.

Säkerställ lärares kompetensutveckling.

Gör upp med reformpedagogiken.

En nationell skolmyndighet med integritet och ansvar.

Återinför läromedelskontrollen.

Vi hoppas återkomma med fler inlägg utifrån boken. Man behöver inte köpa allt Per Kornhall säger, men hans synpunkter är ofta välunderbyggda och värda en diskussion.

FF

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Vi var en liten skara föräldrar och rektorn som var på plats i matsalen för att lägga ner föräldraföreningen. Beslutet var enhälligt. De senaste åren har vi på alla sätt försökt att engagera fler föräldrar och det sista halvåret har vi varit...

Kallelse/inbjudan till föreningens medlemmar/föräldrarna på Slottsvångsskolan.   Årsmöte – nedläggning av Slottsvångsskolans föräldraförening.   Matsalen onsdagen den 23 september klockan 17.30.   Det är dags för årsmöte i Slottsvån...

  I årets niondeklass ser 63 procent av eleverna ut att bli behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Räknar man bort de elever med bara kort tid i svensk skola (nyanlända) blir andelen ännu högre – 84 procent. Det är en mycket stor förbättri...

  Det blev ingen vanlig skolavslutning med tal och musik. Istället höll klasserna till i klassrummen och vi från föräldraföreningen fick gå runt och dela ut eldsjälspriset. Ett pris till en elev per stadie som är en förebild som god kamrat. Elev...

    Susanne Barregren har varit Slottsvångsskolan trogen i tio år och blir inte glad när hon hör om planerna på att lägga ner föräldraföreningen: - Jag tycker att det är jättesorgligt. För elevernas skull som fått så mycket roligt genom förening...