Hur rättvisa betyg sätts på skolorna? Man kan inte låta bli att fundera när man i HD ser siffrorna över andelen behöriga till gymnasiet.

Det är väl dokumenterat att det finns skolor som sätter högre betyg än vad som är motiverat av elevernas resultat på de nationella proven. På så sätt kan skolor snygga till sina siffror och både få högre betyg och fler som blir behöriga. Det ser snyggt ut för skolan i dess marknadsföring, men med lagens krav om att det ska krävas lika mycket för ett visst betyg oavsett var man går i skola är det naturligtvis inte acceptabelt.

Det är också talande att kunskapsnivån faller bland eleverna, medan betygen stiger.

I debatten och i olika granskningar har man jämfört resultaten på nationella prov med de slutbetyg som eleverna sedan faktiskt har fått. Självklart kan eleverna förbättra sig och de nationella proven täcker inte in allt. Men de nationella proven ger ändå en bild av läget på skolan och det är märkligt om resultaten skiljer sig allt för mycket.

Här bör man notera att det inte bara förekommer glädjebetyg, utan att redan de nationella proven kan ge en felaktig bild, genom att rättningen är för generös. Det har därför diskuterats att de nationella proven ska rättas centralt.

Skolverket har i år återigen pekat på problemet med bristande likvärdighet i betygssättningen.

”Skolverket konstaterar att skolor har olika stora avvikelser mellan slutbetyg och provbetyg. Skolverket anser att huvudmän aktivt och kritiskt bör reflektera över avvikelser. Genom att jämföra betygen på de nationella proven med slutbetygen går det att få ett underlag för diskussion om på vilka grunder lärare sätter betyg.”

Vi har tittat på resultaten för 2012, vilket är de senaste siffrorna, för att kunna ge er en bild.

Svenska:

I Helsingborg fick 12,4 procent av eleverna högre betyg i ämnet än vad de presterat på det nationella provet.

Men på vissa skolor var andelen betydligt högre.

Ättekulla 33,3 procent

Kunskapsskolan 29,4 procent.

Gantofta 26,1 procent.

Vittra Landborgen 24,2 procent.

Synkopen 22,2 procent.

Matematik:

Här fick 27,7 procent av eleverna i Helsingborg högre betyg än vad resultaten på de nationella proven motiverade. Slottsvångsskolan hamnade på 31,7 procent.

Andra skolor utmärkte sig mer:

Ättekulla 68,8 procent.

Magnus Stenbock  54,7 procent.

Gläntan 50 procent.

Högasten 50 procent.

Synkopen 44,4 procent.

Vittra Landborgen 42,4 procent.

Västra Alléskolan 37,5 procent.

Engelska:

I Helsingborg fick 9,1 procent högre betyg än provresultat. På Slottsvångsskolan var motsvarande siffra 11,6 procent.

Men det fanns andra där betygen drog i väg rejält:

Ättekulla 40 procent.

Synkopen 29,4 procent.

Högasten 23,9 procent.

Gläntan 22,2 procent.

Vittra Landborgen 20 procent.

Svenska som andraspråk:

I Helsingborg har 20,9 procent av eleverna som är berörda högre betyg än resultat på det nationella provet. Här sticker Slottsvångsskolan ut eftersom 33,3 procent av eleverna här har högre betyg än provresultat.

FF

HD publicerar i dag siffror som visar hur många av våren nior som är behöriga till gymnasiet. I Slottsvångsskolans fall drygt 70 procent. Det innebär att nästan 30 procent måste komplettera sina betyg innan de är behöriga. Vi har ingen fullständig statistik, men vet att resultaten har varierat kraftigt inom vissa årskurser på senare år. En del elever har presterat väldigt bra, medan andra inte har blivit godkända.

En skola kan naturligtvis inte vara nöjd förrän alla elever klarar målen och är behöriga.

I Slottsvångsskolan fall påverkas resultaten av elevsammansättningen. Det finns elever som bara gått en kort tid i den svenska skolan.

Slottsvångsskolan har på senare år inlett ett mer målinriktat arbete för att höja elevernas resultat. Något vi i föräldraföreningen har fått en hel del information om. Varför arbetet inte fick större effekt på vårens nior vet vi inte, men har gott hopp om att resultaten ska kunna bli bättre i den klass som nu börjar nian. De har arbetat på det nya sättet under en längre period. Men detta är naturligtvis något vi ska följa noga genom att begära rapporter på samråden.

Kring detta får vi säkert anledning att återkomma.

Vad är behörig (kopierat ut HD):

”Med behörighet menas godkänt i svenska, engelska och matematik plus ytterligare fem respektive nio ämnen beroende på om man sökt ett yrkes- eller ett högskoleförberedande program.

Bland de obehöriga eleverna kan det vara allt från ett enda till flera ämnen som saknas i betyget. Därför kan vissa börja ett vanligt gymnasieprogram med lite mer undervisning i det saknade ämnet, medan andra får gå introduktionsprogram på något eller ett par år.”

FF