”Finska elever har färre läxor, prov och undervisningstimmar. De kostar samhället mindre pengar och känner mindre press av skolarbetet. Samtidigt presterar de bäst i världen. Hur hänger det ihop?”

Så inleder ICA-kuriren ett intressant reportage om den finska skolan. En skola som har betydligt bättre resultat än den svenska. Något vi berört tidigare här i bloggen när vi skrev om Per Kornhalls bok Barnexperimentet.

Här saxar vi en hel del ur ICA-kurirens reportage, vilket vi tyvärr inte hittar på webben.

För drygt 20 år sedan var svensk skola i världsklass. I dag ligger Finland i topp och Sverige först på 25:e plats när elevernas kunskapsnivå mäts i de så kallade PISA-studierna.

”Kommunen tog över ansvaret, skolpengen och det fria skolvalet infördes. Vinstuttag blev tillåtna.” Så beskriver ICA-kuriren hur den ”liberala strömningen”  förändrade skolan.

Magnus Oskarsson är skolforskare och ansvarig för den svenska delen av PISA-studien:

”De senaste tio åren har vi sett massor av reformer i den svenska skolan, som nya läroplaner, tidigare betyg och fler nationella prov. Men det finns inga tecken på att detta biter. Sverige är inne i en negativ spiral. Svenska lärare är nästan mest missnöjda i Europa och inte ens skolministern försvarar skolan längre. Samförståndet som fortfarande finns inom den finska skolan har försvunnit.”

Mest allvarligt anses vara att kunskapsklyftorna ökar liksom skillnaderna mellan olika skolor. Sveriges uppges nu vara sämst i Norden på att kompensera för sociala skillnader exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå.

”Det kan vara ett resultat av skolpengen och det fria skolvalet, säger Magnus Oskarsson” och pekar på att studier visar att reformerna gör svaga elever till förlorare samtidigt som de starkare eleverna vinner – fast inte särskilt mycket.

Han tar också upp att Sverige är nästan unika i världen med att tillåta vinstuttag ur en offentligt finansierad skola, ”det får man inte ens i USA. Jag jobbar mycket internationellt och folk jag träffar är förundrade över vad vi håller på med i Sverige”.

Det talas om den finska paradoxen. Att Finland har oöverträffade resultat, trots färre undervisningstimmar, färre tester och lägre kostnader.

En viktig förklaring som nämns är en benhård princip om likvärdiga skolor. En annan förklaring är satsningen på specialpedagogik. Hälften av alla nioåringar i Finland får individuellt anpassad undervisning utan att behöva diagnos eller omfattande utredning.

En tredje förklaring är lärarna. De har mer tid för planering, mer självbestämmande och högre status.

Just nu testar Mälardalens högskola ett pedagogiskt program inspirerat av Finland i skolor i Västerås. Lärarna uppges vara mycket positiva.

Det handlar om hur det funkar i klassrummen.

”Det typiska fallet i Sverige är att läraren går runt i klassrummet och hjälper enskilda elever. De har därmed tid några minuter per elev. Logiskt nog är våra läromedel designade för att barnen ska sitta ensamma och räkna.”, säger professorn Andreas Ryve.

I Finland är situationen den omvända.

”Läromedlen där är utformade för att hjälpa läraren att hålla ihop klassen och utveckla undervisningen. Man har mer helklassundervisning, men samtidigt större koll på exakt varje elev befinner sig”.

Andreas Ryve är oroad. Han konstaterar att PISA-testet visar att svenska elever tappar både vad gäller mattekunskaper som är till nytta i vardagen och sådana som kan ge oss nya ingenjörer.

Finland vs Sverige

PISA-studien:

Internationell placering

Finland 1:a Sverige 25:e

Andel elever på lägsta nivå av läsförståelse

Finland 8% Sverige 18%

Kostnad per elev för hela grundskoletiden

Finland 423 000 kr Sverige 488 000 kr

Nationella prov

Finland Nej Sverige Ja

Elever per klass

Finland 20 st Sverige 24 st

Fria skolval, skolpeng och tillåtna vinstuttag

Finland Nej Sverige Ja

Sökande till varje plats på lärarutbildningen

Finland 10 st Sverige 1,2 st

Forskarbaserad lärarutbildning

Finland Ja Sverige Nej

Betyg

Finland årskurs 4 Sverige årskurs 6

FF

Alla barn ska ha samma möjligheter var det än går i skola i Sverige. Det säger lagen. Men på senare år har den så kallade likvärdigheten försämrats. Skillnaderna mellan skolorna ökar och resultaten försämras. I flera år har det krävts att kommunerna ska satsa mer resurser på skolor där många barn är större behov av stöd.

I dag satsar många kommuner mer, vilket är bra. Men Skolverket har kommit fram till att det behövs ännu större satsningar och man är kritisk till att kommunerna inte gör bättre uppföljningar.

I Helsingborg är Slottsvångsskolan en av flera skolor som får extra resurser. Det gör det möjligt för skolan att ha fler lärare och mindre klasser. Detta tillsammans med rektorns tydliga fokus på bättre resultat ger hopp om förbättringar.

Ur Skolverkets pressmeddelande:

”Kommuner med stor skolsegregation fördelar allt mer resurser till sina skolor utifrån elevernas sociala bakgrund. Samtidigt behöver uppföljningen av hur resurser används bli bättre och fortfarande är inte fördelningen tillräcklig för att möta de olika behov som finns. Det visar en ny studie från Skolverket.

– Det är en positiv utveckling men i jämförelse med de kraftfulla insatser som vi menar behövs för att förstärka likvärdigheten i skolan så behöver kommunerna göra mycket mer, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.”

Länk till pressmeddelande och rapport:

http://www.skolverket.se/press/pressmeddelanden/2013/kommuner-behover-bli-battre-pa-att-folja-upp-hur-skolresurser-fordelas-1.205701

FF