Hur är det tänkt att det ska fungera med de nyanlända? Hur avgörs vilka skolor de placeras på?

När vi för några veckor sedan höll möte om ordningen i klasserna kom nyanlända elever upp till diskussion. Det fanns kritiska röster bland föräldrarna som anser det fel att barn utan kunskaper i svenska placeras i vanliga klasser. De sitter där och förstår ingenting. Det vittnades om att tvåspråkiga elever får översätta, vilket inte heller upplevs som okej.

”Klassen får nya elever hela tiden, som inte kan språket. Klart att man inte kan bedriva undervisning för elever som inte kan svenska”, sa en förälder.

”Varför inte ha språkklasser som man lämnar för en vanlig klass när man känner sig redo”, sa en annan förälder som själv hade erfarenhet av detta.

Till delar finns det föräldrarna efterfrågar – det finns en språkgrupp som vi återkommer till.

Frågan om de nyanlända barnen är oerhört viktig.

Helsingborg är en kommun där folkmängden på senare år ökat med 2500-3000 nya invånare per år. Det är mer än tidigare. Och merparten av de nya invånarna är flyktingar och invandrare. Många är självklart barn. På högstadiet räknas man som nyanländ om man har max tre års tid i landet. I klasserna F till 6 är det max två års tid i landet som gäller.

Med så många nyanlända är det helt avgörande att integrationen funkar.

Och lika viktigt är det så klart att det inte påverkar alla de övrigas elevernas skolgång negativt.

Hur är det tänkt att fungera?

Svaret är att de nyanlända barnen placeras i vanliga klasser för att de ska ”badas i svenska språket”. Alltså snabbt tvingas lära sig svenska. Det låter ju bra, men fråga är om det fungerar?

Som vi redan avslöjat finns det emellertid också en språkgrupp på Slottsvångsskolan där nyanlända får undervisning. Vittnesmålen ovan signalerar dock att inte alla nyanlända går där, i varje fall inte under alla lektioner. Liknande beskrivningar får vi från elever: nyanlända går i språkgruppen, men inte alltid. Vissa sitter med på lektioner där de inte förstår vad läraren säger. Om tanken med detta är att de ska ”badas i svenska” vet vi inte.

Hur går det till när de placeras i klasserna?

En annan viktig fråga är hur man placerar ut nyanlända på skolorna. Tidningarna har skrivit att de inte fördelas jämt över stadens skolor utan hamnar på vissa skolor, men inte på andra.

https://www.hd.se/2018-07-02/helsingborgs-skolor-allt-mer-uppdelade-skolvalet-forstarker%20

I artikeln hävdas att det är det fria skolvalet och närhetsprincipen (var man bor) som styr. Beslut ska enligt uppgift slutligt tas av verksamhetscheferna, alltså rektorernas chefer.

Här skulle politiken kunna välja att istället styra placeringen av de nyanlända, men det gör man inte. Därför har vi ingen jämn fördelning utan stor koncentration till innerstadens skolor och vissa ytterområden.

För skolorna försvåras arbetet med de nyanlända genom att de inte kommer samlat vid en tidpunkt på året, utan kommer spritt.

Vi kan också berätta att antalet nyanlända till Slottsvångsskolan som finns angivet i artikeln ovan är alldeles för lågt. Detta bekräftas av skolledningen.

FF