Som förälder till barn på en svensk skola kan man ibland behöva säga ifrån. Inget konstigt. Det uppstår saker som man inte är nöjd med.

Så här gör man:

- Om problemet rör ditt barn – kontakta läraren eller rektor för ett möte. Det samma gäller om ditt barn har konflikt med en annan elev. Ta ett möte med lärare eller rektor. Frågan hör INTE hemma på föräldramöten, samråd eller andra sammankomster med många föräldrar.

- Om problemet rör hela klassen. Kanske är det stökigt i klassen. Eller så funkar en lärare dåligt. Ta kontakt med läraren eller rektor. Man kan också hålla ett extra föräldramöte.

- Vad gör man om skolan inte lyssnar? Om problemen inte blir lösta? Ja, då kan man vända sig till skol- och fritidsförvaltningen eller Skolinspektionen.

- Vad gör ni i föräldraföreningen? Vi föräldrar menar du! Ja, vi har samråd och talar om saker som rör hela skolan, bra och dåliga saker. Ibland lyfter vi enskilda klasser eller specifika problem, dock aldrig på individnivå.

- Måste man kunna skollagen för att säga ifrån? Nej, det måste man inte. Men man bör googla runt lite och läsa på om man kan – Skolverket och Skolinspektionen har information.

- Kan man påverka allt? Svår fråga. Mycket är styrt av lagar och förordningar. Där måste skolan göra på ett visst sätt. Det kan också vara ett stöd. Man har rätt till vissa saker – som adekvat stöd åt elever med särskilda behov och så vidare.

- Men är alla skollagar och regler bra? Nej, det tycker nog ingen. Skolforskare är kritiska mot en hel del i förändringarna av svensk skola under senare år.

FF

I veckan hölls samråd med rektor och ett tiotal föräldrar. Här en del av det som diskuterades.

Klasslärare:

När elever börjar årskurs 4 och årskurs 7 är mycket nytt, vilket ofta leder till att det blir oroligt i klasserna. Så är det på alla skolor. På mellanstadiet ska man nu försöka göra förändringen mindre och därmed minska oron genom att återgå till ett klasslärarsystem. Eleverna ska alltså ha en och samma lärare på de flesta lektionerna, inte olika lärare i varje ämne. En välkommen förändring. Det kan visserligen innebära att en lärare som är obehörig har vissa lektioner. Men lugnet det förväntas anses ändå sammantaget innebära en förbättring.

F-klass:

Det kan också meddelas att många söker till Slottets F-klass. Hittills nästan 30 stycken. Förhoppningen är att det blir något färre, runt 25 elever, i klassen som börjar i höst.

Bättre betyg:

Rektor kunde också rapportera att betygen ser ut att gå upp. Årskurs 9 ser exempelvis bättre ut än i fjol. Betygsspridningen är som vanligt stor. Vissa elever har mycket bra betyg, andra ligger sämre till. Resultaten påverkas självklart av att Slottet är en innerstadsskola som får ta emot många nyanlända elever.

Nyanlända:

De nyanlända går under två månader de flesta lektionerna i en förberedelseklass under. Sedan ska de vara i en vanlig klass med visst språkstöd. Så ser de statliga förordningarna ut. Något inte alla föräldrar tycker är en bra ordning. De nyanlända anses helt enkelt behöva mer stöd innan de hamnar i vanlig klass.

Kameror:

Rektor kunde rapportera att det med undantag för en klass är rätt lugnt på skolan. Att kameraövervakningen utökas har därför inte med ökat stök att göra. Det har satts upp kameror i Synkopens högstadielokaler (Elevhemmet) och på vissa ställen i huvudbyggnaden. Nyttan är oklar, men de är tänkta att användas vid slagsmål och grövre förstörelse. För ett år sedan tittade rektor minst en gång i veckan på inspelningarna. Så ofta behöver han inte längre titta. Det är rektor och vaktmästare som har tillgång till kamerorna.

Lärarna stannar kvar:

Rektor hyser stora förhoppningar om att flertalet lärare ska stanna kvar till nästa läsår. På senare år har lärare på alla skolor blivit mer lättrörliga. Men till nästa läsår finns alltså förhoppningar om att de flesta ska stanna kvar på Slottet.

FF