Ur Slottsvångsskolans 120-åriga historia

Riv skolan och bygg sex eller sju punkthus med sammanlagt 100 till 135 lägenheter och ett underjordiskt garage i två våningar. Ett så drastiskt förslag presenterades av HSB och byggföretaget Siab i januari 1991. Även om de styrande politikerna också kunde tänka sig att ha skolan kvar, gillade man tankarna på en omfattande byggnation på Slottsvångsskolans skolgård.

Det gjorde inte föräldrar, elever, personal och grannar. Man bildade Aktionsgruppen Rädda Slottet och tog strid för skolan och skolgården. Man ville bland annat freda barnens lekytor och rädda gympasalen undan rivning.

Men kommunalrådet Olle Wredström (M) hade ingen förståelse för protesterna. Det var brist på äldrebostäder och många byggjobbare gick utan arbete. Därför skulle man igång så fort som möjligt. Man tog sig inte ens tid att konkurrensutsätta med en arkitekttävling.

Kommunalrådet kunde inte heller begripa varför barnfamiljer nödvändigtvis skulle bo centralt.

- Själv skulle jag aldrig bosätta mig i centrum, sa han.

Aktionsgruppen hade andra åsikter och radade upp argument mot bygget:

- Det finns normer för hur stor skolgård som krävs, blir den mindre klaras inte kraven.

- Det blir mycket avgaser runt skolan med ett stort parkeringsgarage.

- Gympasalen är flitigt använd och bör bevaras.

- Det blir ett dyrt bygge med allt som måste ersättas när skolgård och gympasal tas bort.

Man reagerade också på uttalanden Olle Wredström gjort under sitt besök på föräldraföreningens möte. När barnens möjligheter till lek och bollspel kom upp sa han: ”Då bygger vi fotbollsplaner i Slottshagen och en gångbro över Bergaliden”.

Föräldrarna var också starkt kritiska till att han hade sagt att bygget redan var beslutat, när så inte var fallet.

Vid den här tiden, 1991-1992, talades det också om att bygga runt GA-skolan och Raus Plantering.

Projektet tappade emellertid fart. Först sommaren 1993 gjordes en arkeologisk provgrävning.

I området har stadens galgbacke legat liksom olika befästningsanläggningar. Vid grävningarna hittade man bland annat en vallgrav.

Planerna bantades efterhand och efter några år talade man om fyra eller fem hus utmed S:t Peders gata och Östra Vallgatan med 40-50 lägenheter, och byggstart 1994-1995.

Stadsbyggnadsförvaltningen ville att en gång- och cykelbana skulle dras mellan Östra Vallgatan och Bergaliden för att avgränsa mot den nya bebyggelsen. En lösning som skulle ha inneburit att dagens lekplats och sagoängen avskiljts från resten av skolgården.

I mars 1995 godkände kommunfullmäktige en detaljplan som överklagades av grannar och föräldraförening. ”Vi förstår inte hur man kan klampa in och stjäla den lediga yta, som varit barnens i över 100 år, utan att man känner till framtidens behov av skolutrymme”, kunde man läsa i en insändare.

Men trots protester och överklagande lyckades planen ta sig igenom alla instanser och bli godkänd av regeringen i november 1996.

Byggstarten kom dock att dröja. HSB hade fullt upp med byggnation i Norra hamnen. Det projekt som till slut uppfördes 1998-1999 var betydligt mindre än det som först presenterades. Nu handlade det om tre huskroppar och 34 lägenheter. Garaget gömdes under jord.

I husen finns en etta, åtta tvåor, 19 treor och sex fyror. Priset sattes mellan 200 000 och knappt 1,5 miljoner kronor.

HSB motiverade utformningen av husen med att man vill minska exploateringen och hitta en form som anslöt till den gamla Olympiabebyggelsen. Inspiration hade man fått från ett område med stadsvillor i stadsdelen Allemanufer i Berlin.

När husen väl stod färdiga belönades de med flera prestigefyllda priser. 1999 tilldelades de skönhetspriset av stadens skönhetsråd och året därpå fick de Sveriges mest upphöjda arkitekturpris, Kasper Salin-priset. Arkitekterna, Mats White och Henrik Jais-Nielsen, ansåg att det man lyckats bäst med var att få husen att passa in i den gamla kringliggande bebyggelsen.

I juryns motivering stod det: ”de lätta byggnadsvolymerna infogas naturligt i sitt sammanhang, vilket förstärks av den välgjorda markbehandlingen”.

2001 fick husen också priset ”Årets HSB-projekt”.

När husen stod färdiga och det var dags för invigning berättas att föräldrar, elever och personal gjorde en tydlig markering. HSB bjöd på glass, men ingen från skolan tog emot någon.

Våren 2001 ville bostadsrättsföreningen i husen anlägga en stengärdsgård  i gränsen mot skolgården sedan många av de boende önskat en bättre avgränsning. Man upplevde att en del elever uppfattade deras gård som skolgård.  

Men såväl kommunen som husens arkitekter motsatte sig förslaget. Stengärdsgårdar ansågs inte passa i urban miljö. Det blev till slut en häck och ett staket istället.

Husen figurerade också under turbulensen kring nedläggningen av GA-skolan 2004. Skolor lades ner för att det påstods finnas så mycket lediga lokaler. Ändå ledde stängningarna till att det behövdes baracker på de skolor som tog emot GA-eleverna. På Slottet innebar det att en ny basketplanen fick ordnas.

Första förslaget var att sätta barackerna intill tomtgränsen mot de nya husen, men det gick de boende inte med på. 

Så här 21 år efter det första förslaget presenterades kan man väl konstatera att husen inte stör, men ändå tar plats som en växande skolverksamhet hade haft bättre nytta av. Som föräldrarna sa på 90-talet, med adress till politikerna: Ni känner inte till framtidens behov.

Samlingssida med artiklar om skolans historia:

http://slottetsff.bloggplatsen.se/2012/11/12/8982646-slottets-120-ariga-historia/

FF

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Vi var en liten skara föräldrar och rektorn som var på plats i matsalen för att lägga ner föräldraföreningen. Beslutet var enhälligt. De senaste åren har vi på alla sätt försökt att engagera fler föräldrar och det sista halvåret har vi varit...

Kallelse/inbjudan till föreningens medlemmar/föräldrarna på Slottsvångsskolan.   Årsmöte – nedläggning av Slottsvångsskolans föräldraförening.   Matsalen onsdagen den 23 september klockan 17.30.   Det är dags för årsmöte i Slottsvån...

  I årets niondeklass ser 63 procent av eleverna ut att bli behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Räknar man bort de elever med bara kort tid i svensk skola (nyanlända) blir andelen ännu högre – 84 procent. Det är en mycket stor förbättri...

  Det blev ingen vanlig skolavslutning med tal och musik. Istället höll klasserna till i klassrummen och vi från föräldraföreningen fick gå runt och dela ut eldsjälspriset. Ett pris till en elev per stadie som är en förebild som god kamrat. Elev...

    Susanne Barregren har varit Slottsvångsskolan trogen i tio år och blir inte glad när hon hör om planerna på att lägga ner föräldraföreningen: - Jag tycker att det är jättesorgligt. För elevernas skull som fått så mycket roligt genom förening...