Ur Slottsvångsskolans 120-åriga historia

Slottsvångsskolans tuffaste strid pågick under sommaren och tidig höst 2003. Protester och förmodligen ett antal lyckliga omständigheter räddade skolan.

Skolnedläggningar hade inte varit någon valfråga 2002 utan damp ner som en blixt från klar himmel året därpå. Förslaget som presenterades i juni samma år innebar en rivstart för det som kom av bli en av de hetaste politiska debatterna i Helsingborg någonsin. Demonstrationer och upprörda möten avlöste varandra och det samlades in 10 000 namn med krav på folkomröstning om skolneddragningar och skolstängningar.

En del ville freda just sin skola, andra ansåg att någon skola kanske behövde läggas ner medan många hävdade att inga skolor alls behövde stängas.

Sänk hyrorna och låt klasserna bli mindre, var budskapet från en stor grupp föräldrar. Det påpekades också att en ny babyboom var på gång, vilket inom inte allt för många år skulle ge fler elever igen.

Nätverket mot Skolnedläggningar och Helsingborgs lärarförening var två av de viktigaste aktörerna i skolstriden.

Vad låg då bakom skolstängningarna?

Under alla år har elevtalen gått upp och ner på stans skolor. Inget konstigt med det och inte heller något större problem så länge man hade bruksvärdeshyror där man betalade vad det kostade att värma upp och hålla efter lokalen. Men så infördes marknadshyror, vilket har beskrivits som att en ökande andel av pengarna till skolan inte hamnade i klassrummen, utan hos Kärnfastigheter. Det överskott som genererades kunde sedan hålla nere stans lånebehov vid investeringar.

Vi vill betala för undervisning, inte tomma lokaler, blev politikernas mantra.

Helsingborg satsade då liksom nu mindre på skolan än andra. Men istället för att skjuta till mer pengar, började man (partier i båda blocken) planera för att stänga skolor. Det gjordes därför en utredning kring hur många lediga platser det fanns i klassrummen.

Redan här blev det problem. Utredaren skaffade sig inte något enhetligt mått – tex kvadratmeter per elev - utan lät helt enkelt rektorerna höfta till hur många elever ytterligare man skulle kunna få plats med.

Därefter togs det fram förslag på vilka skolor som borde läggas ner. Slottet hamnade omgående på listan, liksom Norrehed, Norrlycke, Björka och Nicolaiskolan.

GA-skolan, kring vilken den hårdaste striden skulle stå, blev aktuell för nedläggning först i ett något senare skede liksom ett antal andra skolor.

På Slottet fanns då liksom nu en stark föräldraförening och en vana att bjuda motstånd. Hela 90-talet hade präglats av kamp mot HSB:s byggplaner. Trots att det var sommarlov när nedläggningshotet presenterades i juni 2003 mobiliserades 300 personer till ett möte på skolgården. Däremot uteblev politiker och tjänstemän. Tanken var att stänga Slottet efter läsåret 2004/2005.

En arbetsgrupp med 25 personer bildades och det drogs upp planer för att träffa politiker, sätta upp protestlistor och skriva insändare.

Det argumenterades att Slottet låg i topp när det gällde studieresultat, atmosfär, trivsel och kvalitet.

En undersökning visade också att eleverna på Slottet var mer nöjda med sin skola än andra.

När en M-politiker uttalade att eleverna från Slottet skulle fylla upp på skolor som tappat elever väckte det stor irritation. Socialdemokrater och Vänsterpartister fick det också hett om öronen. Ni talar om valfrihet – men vill inte låta oss välja Slottet, argumenterade man mot politikerna.

I insändare kunde man läsa att de nedläggningshotade Norrehed och Slottet hade lägst andel tomma stolar, var populära och hade goda resultat. De låg också geografiskt bra i sina upptagningsområden. Att fördela ut eleverna på andra skolor skulle skapa ökade transporter, miljöpåverkan och tidspillan, argumenterades det.

Finns en annan agenda, undrade flera som inte kunde tänka sig ett bättre sätt än förd nedläggningspolitik att få helsingborgarna att ställa sina barn i kö för friskola.

Protesterna hade effekt – men också annat spelade in när det plötsligt på hösten 2003 kom ett förslag där det var GA-skolan och inte Slottet som skulle läggas ner.

Över ett år senare, i december 2004, granskade HD vad som låg bakom svängningen. Man hittade tre förklaringar:

- Socialdemokraterna trodde inte att de skulle få majoritet för att lägga ner Slottet, vilket visade sig vara ett missförstånd eftersom Vänsterpartiet var redo att stänga skolan om det stod mellan GA och Slottet.

- Man trodde inte att vuxenutbildningen Kärnan skulle få plats på Slottet, men kollade aldrig upp det. Kärnan hade fått plats.

- Det uppstod en intern S-debatt om integration där GA-skolan pekades ut som ett problem.

Att Slottsvångsskolan alls kom med på listan över nedläggningshotade skolor var för att man hade relativt få elever från närområdet och en stor andel elever från andra delar av stan. Ett mycket märkligt skäl. I dag framhålls det som positivt att man kan välja annan kommunal skola än den som ligger närmst eller en friskola – vilket många gör.

Det framkom också att man undersökte om man kunde sälja Nicolaiskolan eller Slottsvångsskolan. Skälet var att staden behövde pengar. Det blev Nicolai som såldes.

När Slottsvångsskolan under höstens 2003 försvann från listan över nedläggningshotade skolor var det för att bildningsnämndens ordförande sagt att det inte fanns någon majoritet för att lägga ner skolan. Men det stämde alltså inte.

Bildningsnämndens ordförande hänvisade senare gång på gång till stöd hon fått från invandrare att istället lägga ner GA-skolan för att få bättre integration i staden.

Protesterna mot det beslutet talar ett annat språk. Just striden kring GA var den som kom att bli tuffast och mest långdragen. Det slutade med att GA stängdes, men bara några år senare flyttade Söderskolan in i byggnaden.

Skolstriden blev inte bara väldigt tuff. Den hanterades också på ett märkligt sätt och fick i efterhand kritik från flera instanser som stadsrevisionen och Arbetsmiljöinspektionen.

FF

Var det fel eller rätt att stänga skolor?

Här blir vi naturligtvis svaret skyldiga. Men vi har tagit fram en del fakta som kan vara intressanta i sammanhanget.

Politiker och förvaltning sa att eleverna skulle bli färre.

Sant. Och minskningen är större än nedgången av antalet barn i årskullarna eftersom friskolan ökat sin andel från 12 till 24 procent mellan 2003 och 2012. Under den här tiden har man lagt ner sju kommunala skolor samtidigt som det öppnats flera friskolor.

Politiker och tjänstemän sa att man hellre lägger pengar på personal än på tomma lokaler.

Både sant och falskt. Helsingborg satsar då liksom i dag 13-14 procent mindre på varje elev än andra kommuner. I pengar räknat runt 10 000 kronor per elev. Samtidigt lägger Helsingborg inte mindre än andra på undervisningen, men har ändå lägre lärartäthet. Åren efter skolnedläggningarna ökade visserligen lärartätheten, men är i dag tillbaka på en lika låg nivå som 2003. Helsingborg når under tioårsperioden 2003 till 2012 aldrig upp till den lärartätheten som finns i resten av landet. Däremot ser det ut som att man har ökat andelen rektorer.

I den senaste rankingen över landets bästa skolkommuner från Lärarförbundet ligger Helsingborg som vanligt i den nedre halvan av tabellen, som omfattar alla landets 290 kommuner. Lärartätheten placerar Helsingborg på 262:e plats! Och resurstilldelningen på 261:e plats! Inte mycket till satsning.

Slutsats. Stängda skolor men inte mer personal.

Politiker och tjänstemän sa att det redan 2004 fanns 1552 tomma stolar och fler skulle det bli.

Både sant och falskt. Det är säkert sant att man kunde trycka in fler barn i lokalerna. Men en viktig iakttagelse är att 2003 hade varje elev i Helsingborg 14 kvadratmeter att röra sig på. Motsvarande siffra för hela riket var 15 kvadratmeter. När eleverna hade lika mycket plats att röra sig på som andra barn i landet – då framställs det som att det finns enorma ytor som stod tomma.

Fem år senare trängdes Helsingborgs elever på tio kvadrat vardera medan elever i resten av landet hade 18 kvadrat att röra sig på. Helsingborgs skolor blev bland de mest trångbodda i landet.

Samlingssida med artiklar om skolans historia:

http://slottetsff.bloggplatsen.se/2012/11/12/8982646-slottets-120-ariga-historia/

FF

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Vi var en liten skara föräldrar och rektorn som var på plats i matsalen för att lägga ner föräldraföreningen. Beslutet var enhälligt. De senaste åren har vi på alla sätt försökt att engagera fler föräldrar och det sista halvåret har vi varit...

Kallelse/inbjudan till föreningens medlemmar/föräldrarna på Slottsvångsskolan.   Årsmöte – nedläggning av Slottsvångsskolans föräldraförening.   Matsalen onsdagen den 23 september klockan 17.30.   Det är dags för årsmöte i Slottsvån...

  I årets niondeklass ser 63 procent av eleverna ut att bli behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Räknar man bort de elever med bara kort tid i svensk skola (nyanlända) blir andelen ännu högre – 84 procent. Det är en mycket stor förbättri...

  Det blev ingen vanlig skolavslutning med tal och musik. Istället höll klasserna till i klassrummen och vi från föräldraföreningen fick gå runt och dela ut eldsjälspriset. Ett pris till en elev per stadie som är en förebild som god kamrat. Elev...

    Susanne Barregren har varit Slottsvångsskolan trogen i tio år och blir inte glad när hon hör om planerna på att lägga ner föräldraföreningen: - Jag tycker att det är jättesorgligt. För elevernas skull som fått så mycket roligt genom förening...