I går var det lucia och alla elever på Slottsvångsskolan samlades i idrottshallen för att titta och lyssna på niorna som stod för årets luciatåg.

Troligen var det sista gången Slottet använde sig av den 117-åriga idrottshallen. Byggnaden ska som bekant bli förskola. Vanligtvis brukar lucia hållas i någon av stadens kyrkor, men det hade blivit missförstånd kring bokningen.

Efter luciatåget blev det saft, lussebulle och pepparkakor för alla elever och personal i matsalen. Lussebullarna var skänkta av föräldraföreningen.

Vi har just nu inga bilder från luciafirandet, men hoppas att någon ska förse oss med sådana efter att ha läst detta.

FF

Slottsvångsskolan har gått från att vara en skola med mycket bra resultat till en skola där det finns ett behov av resultatförbättring. I varje fall på högstadiet.

Nyligen publicerades förra läsårets resultat på ämnesproven (nationella prov) för årskurs tre (de som i år är årskurs fyra). Det handlar om prov i matematik och svenska och andelen elever från Slottsvångsskolan som klarade kravnivån är i flera fall bra. Bättre i svenska än i matte.

Några exempel:

Matematik - Bråk, uppdelning av tal 93,3 procent av eleverna på Slottet godkända (rikssnitt 95,1 procent).

Matematik – Muntlig kommunikation 86,7 procent av eleverna på Slottet godkända (rikssnitt 94,5 procent).

Svenska - Muntlig uppgift 100 procent av eleverna på Slottet godkända (rikssnitt 95,5 procent).

Svenska – Läsning textsamtal 100 procent av eleverna på Slottet godkända (rikssnitt 97,1 procent).

Svenska – Skrivuppgift berättande text 100 procent av eleverna på Slottet godkända (rikssnitt 91,1 procent).

Totalt genomfördes 15 delprov i matte och i svenska. I fem av dessa var andelen Slottetelever som klarade kraven högre än rikssnittet. Och i fem av nio delprov, där flickorna jämfördes, var andelen godkända högre på Slottet än i riket som helhet.

Synkopen är en skola som på senare år har haft högre snittbetyg i årskurs nio än Slottsvångsskolan. Jämför man resultaten från de nationella proven i årskurs tre har en högre andel Slottetelever blivit godkända på fem av 15 delprov, medan Synkopen har haft fler godkända på sju av delproven.

På tre delprov var andelen godkända lika stort på båda skolorna.

FF

I HD:s stora enkät till föräldrar i NV-Skåne framkommer att 43 procent (301 av 700 svarande) svarar nej på frågan: Har ditt barn studiero i klassrummet.

48 procent svarar ja på frågan, medan nio procent inte vet om det är lugnt.

Frågan är inte obekant för oss i föräldraföreningen. Då och då har vi ärenden där föräldrar vänder sig till oss med oro över hur det funkar i klassrummet. Vi tar alltid upp den typen av oro med rektor. Ofta direkt genom mejl och samtal och alltid genom avstämning på samråden en gång i månaden. Vår bild är att rektor alltid tar den här typen av signaler på stort allvar, men det kan ibland ändå ta tid att få ordning.

HD har talat med både föräldrar och personal på olika skolor i stan:

”Det är generellt mer ljud i klassrummen än förr eftersom vi jobbar på ett annat sätt. Det är mer diskussioner, man ska inte bara utföra uppgifter utan också tycka och tänka för att få förståelse för det man gör, säger Åsa Karlsson, rektor på Dalhemsskolan där hörselkåpor används till och från sedan flera år.”

Vår kommentar: Det är säkert sant. De nya undervisningsformerna ställer högre krav på både lärare och elever. Men om studieron försvinner. Ja, då måste man kunna ställa om undervisningen.

”Eleverna finner studiero på olika sätt. En del tycker om småprat och arbetar i grupp, andra föredrar tystnad och att jobba enskilt. Några vill lyssna på musik. Man behöver prata med eleverna hur de lär sig bäst och försöka hitta former för det som passar, säger Christel Lundqvist, rektor på Västra Ramlösa skola.”

Vår kommentar: Det är också sant. Men dessa förklaringar får inte ursäkta att det inte finns studiero.

Chris Hansen-Sonestam, rektor på Tågaborgsskolan ”menar att föräldrarna har ett ansvar för disciplinproblem i skolan.

– Vi tar emot en generation som vill att det ska hända saker hela tiden och som är vana vid att förhandla med sina föräldrar.”

Vår kommentar: Det är jätteviktigt att komma ihåg.

FF

I förra veckan visade den internationella kunskapsmätningen Pisa att svenska elever presterar allt sämre. Nu pekar allt fler experter ut det fria skolvalet som orsak till tappet.

”En viktig orsak till Sveriges ras i Pisa-undersökningen är det fria skolvalet, eftersom det har gjort att lågpresterande klarar sig sämre och att gapet ökar mellan "vinnar- och förlorarskolor", anser flera experter, som därför tycker att skolvalet borde ses över.”

Läs artikeln i HD:

http://hd.se/inrikes/2013/12/08/kunskapsras-kopplas-till-skolvalet/

FF

Vi har bett om att få in synpunkter på skolmaten från er föräldrar. Bakgrunden är allt fler kritiska åsikter om maten som serveras. Lämna era synpunkter till föräldraföreningens ordförande Alexandra Valanzuolo: alexandra.valanzuolo@hotmail.com. Det vi får in ställs senare samman och lämnas över till rektor.

Vi har också fått någon synpunkt här i bloggens kommentatorsfält. Vi har valt att inte publicera de synpunkterna här i bloggen, utan i stället tagit med dem i vår sammanställning.

Tidigare inlägg:

http://slottetsff.bloggplatsen.se/2013/12/05/10390569-vad-tycker-ni-om-skolmaten/

FF

Den politiska debatten efter Sveriges bedrövliga resultat i den internationella kunskapsmätningen Pisa är rätt förutsägbar.

Det är folkpartisten Björklunds fel, säger oppositionen. Nej, det är Socialdemokraternas fel, säger Björklunds partikamrater.

Också Petter Larsson på HD:s kultursida har en politisk agenda. Dock ingen partipolitisk sådan.

Läs gärna vad han skriver under rubriken ”Sämst i klassen”.

Några citat ur texten:

”Från att för 10-15 år sedan ha legat över OECD-medel i både matematik, naturvetenskap och läsförståelse, ligger svenska elever i dag under eller ibland långt under. De enda OECD-länder som gör tydligt sämre ifrån sig på alla områden är Chile och Mexiko.”

”När "Kris i skolan?" 2008 frågade landets pedagogikprofessorer om Björklunds idéer om tidigare betyg, nationella prov och sanktioner mot störande elever skulle ha någon effekt på skolresultaten blev svaret ett rungande nej.”

”Grisen blir inte tjockare för att vi mäter den varje dag”, som Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén uttryckte det i en klassisk kommentar till betygs- och provhetsen (TT 29 oktober 2012).”

”Den viktigaste enskilda faktorn för att förklara tio-femton år av sjunkande resultat är antagligen den ökande ojämlikheten mellan skolor.

Det är i alla fall den slutsats flera forskare som Dagens Nyheter (4 december) intervjuat drar.”

”Tittar man närmare på PISA, så visar det sig att resultaten i läsförståelse och naturvetenskap faller dramatiskt de senaste åren, vid mätningarna 2009 och 2012. Det är framförallt är de svagaste eleverna som nu gör urdåligt ifrån sig. (I matematik faller alla elevgrupper däremot ungefär lika).”

”Den enkla slutsatsen för den som verkligen vill förbättra skolresultaten vore därför att avskaffa det fria skolvalet. Inte att, som Björklund, utkämpa meningslösa slag mot kepsar och grupparbeten.”

FF

Föräldraföreningen tackar Susanne Barregren för bilderna från årets julkafé på fritids.

De senaste veckorna har vi fått in många kritiska synpunkter på skolmaten. Det har också rektorerna på Slottsvångsskolan och Synkopen. Såväl elever som personal har framfört att skolmatens kvalité har försämrats. ”Denna kritik har framförts till Måltidsservice”, uppger Slottsvångsskolans rektor PJ Flenner.

Föräldraföreningen tar också problemet på allvar och vill nu att Slottetföräldrar e-postar sina synpunkter till föreningens ordförande Alexandra Valanzuolo: alexandra.valanzuolo@hotmail.com.

Synpunkterna vi får in kommer att lämnas över till rektor.

I sammanhanget kan det vara bra att veta att Måltidsservice är kommunalt. Tidigare kom maten under några år från privata Sodexo. Deras mat fick stark kritik på skolor runt om i stan och därför fick kommunala Måltidsservice ta över.

FF