Ur Slottsvångsskolans 120-åriga historia

I dag är det uttalat från stadens politiker att Slottsvångsskolan är viktig och ska finnas kvar. Byggnaden är till och med belagd med rivningsförbud.

Så har det inte alltid varit. Skolan har varit hotad flera gånger de senaste 40-50 åren och inte sällan har föräldrarnas kamp för skolan varit avgörande.

Av det kan man dra slutsatsen att många känner starkt för skolan, vill den väl och är redo att kämpa för den.

När Slottet fyllde 100 år 1992 skrev HD:s Jonas Nilsson att det på 1960-talet fanns planer på en underjordisk järnvägsstation och ungefär samtidigt ska det ha kommit förslag på att en trafikled skulle ledas från Filbornavägen rakt över Olympia och Slottsvångsskolan ner till Bergaliden.

I april 1973 dök förslaget upp igen och HD skrev: ”Säregna helsingborgskvarter förstörs av planerad trafikled.”.

Flera hus på Olympiavägen, Hövitsmansgatan och Magnus Erikssons gata väntades bli rivna och Slottsvångsskolan var i en ”utsatt position”.

I oktober 1973 var läget ännu allvarligare: ”Slottsvångsskolan hotas av en ny gata.”.

Det var landstingets önskemål, trots att de tidigare lovat att kvarteren skulle vara kvar. Ett par år senare skulle det nya lasarettet stå klart och man ville ha utfarten norrut mot Filbornavägen. Det behövdes också ett parkeringshus och en skola för den sjukvårdsundervisning som då bedrevs i Konsul Perssons villa. Senare fick man ju också Petri vårdgymnasium (1979).

HD berättade att kostnaderna för rivningarna skulle bli skyhöga och att man kunde vänta strid om förslaget. Man berättade också att en liknande lösning hade diskuterats redan 1965.

Många helsingborgare var emot rivningar på Olympia och det fanns också ett politiskt motstånd mot att lasarettet skulle bre ut sig norrut. Det hänvisades till en professor Gregor Paulsson som ansåg att husen i jugendstill var enastående i sitt slag. I Nordiska museets inventering av Helsingborgs kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse hade området också nämnts.

Slottet hade vid den här tiden 350 elever och kommunen insåg att man måste ha en skola för elever som bodde på Slottshöjden och längs Långvinkelsgatan. Det måste alltså byggas nytt. Därtill skulle kommunen behöva lösa in ännu fler hus på Olympia.

”Man kan alltså räkna med att förlängningen av Filbornavägen blir en mycket dyr affär för kommunen – om man nu väljer att alls genomföra den. Därtill kommer förstörelsen av en gammal och särpräglad bebyggelse som i flera fall tillmäts betydande kulturhistoriskt värde”, avslutade HD-skribenten.

Om det var kostnaden, protester, ändrad inställning från landstinget, eller något helt annat vet vi inte. Klart är dock är förslaget inte realiserades.

Länkar till sidor som handlar om husen på Olympia:

http://hd.se/kultur/2012/12/05/sevardhet-pa-hemmaplan/

http://www.olympiasjugendvillor.se/147635814

Samlingssida med artiklar om skolans historia:

http://slottetsff.bloggplatsen.se/2012/11/12/8982646-slottets-120-ariga-historia/

FF

Ur Slottsvångsskolans 120-åriga historia

För 146 år sedan, 1866, fick Helsingborg sin första specialbyggda folkskola inom den dåvarande stadsgränsen – Östra skolan, i dag känd som skolmuseet.

För många framstår den säkert som ett litet annex till Slottsvångsskolan, där den ligger i grönska helt nära den livligt trafikerade Bergaliden. Så såg det inte ut vid dess tillkomst. Skolan byggdes på en nästan öde landborg. Handelsgymnasiet (dagens Vittra landborgen) fanns sedan tre år och snart skulle fler skolor och sjukvårdsinrättningar följa i närområdet.

Innan Östra skolan kom till fanns folkskolan i det som under många år var stadsmuseet på Södra Storgatan.

Östra skolan kostade 7700 kronor att bygga och hade två klassrum för 60 elever vardera. I huset fanns också två lägenheter, två ettor med gemensamt kök, för det båda fröknarna Almegren och Zackrisson.

Det var de två första utbildade lärarinnorna som anställdes vid folkskolan i Helsingborg. Tidigare sköttes undervisningen av ”gummor”. Årslönen för fröknarna var 500 kronor.

Vid den här tiden fanns det 1062 skolpliktiga barn i stan. Men bara 54 procent av dem var inskrivna i folkskolan. En orsak var att många familjer flyttade ofta, en annan att barnen behövdes i arbete. Folk med pengar ordnade privatundervisning.

Järnvägen hade kommit till stan på 1860-talet och snart växte nya arbetsplatser fram inte minst i industrin. Befolkning hade ökat från 1741 invånare år 1800 till 6629 invånare år 1866. Många slog sig ner vid Långvinkelsgatan eller Stattena, därav den nya skolans placering.

Och snart behövdes fler skolor. Norra skolan, nuvarande S:t Jörgen, byggdes liksom senare Södra skolan vid GA-torg och Sydöstra skolan där Margaretaskolan (idag reven och ersatt med studenthem och hyreshus) senare låg.

Östra skolan blev med tiden just ett annex till Slottsvångsskolan, innan byggnaden 1985 blev skolmuseum.

Fakta har vi hämtat från Torgny Franssons forskning, redovisad i en HD-artikel 1994.

Samlingssida med artiklar om skolans historia:

http://slottetsff.bloggplatsen.se/2012/11/12/8982646-slottets-120-ariga-historia/

FF

Synkopens utspel i media har fått förvaltningen att bjuda in föräldrar från Slottet och Synkopen till ett möte i nästa vecka.

”Då presenteras en kortsiktig och långsiktig plan för arbetet på Slottet och Synkopen.”, skriver man i inbjudan.

Vi får verkligen hoppas att detta innebär att det åter blir lugnt på skolorna.

FF

Det tränades i korridoren utanför matsalen på morgonen och klockan tio var det dags i Mariakyrkan. Skolans ålderblandade luciatåg gjorde ett jättefint framträdande. Det är Susanne Barregren, lärare i f-klassen, som har undervisat och tränat eleverna.

http://www.helsingborg.se/Medborgare/Utbildning-och-barnomsorg/kunskapsstaden-helsingborg-skolwebbarna/skolwebbar/slottsvangsskolan/nyhetskatalog/slottetelever-lussade-i-mariakyrkan/

Tyvärr håller inte våra bilder lika hög kvalitet, men vi hoppas kunna lägga ut fler och bättre bilder de närmaste dagarna.

FF

Vid åtta-tiden i morse hämtades lussebullar, pepparkakor och dricka och strax innan halv-nio var allt på plats utanför rektorsexpeditionen.

Luciatåget tränade på vår vanliga plats utanför matsalen.

Lärarna kom i en strid ström och snart var bullarna på väg till klassrummen. Också lärare och övrig personal bjöds.

 Här har Inger hämtat bullar, kakor och dryck till F-klassen.

FF

Slottetförälder!

I tisdags strax innan lunch blev vår ordförande uppringd av Slottets rektor John Brogård. Radio Malmöhus var på skolan för att göra ett inslag om otryggheten på Synkopen. Deras rektor hade gått ut med ett brev till samtliga föräldrar där hon skrev att situationen är ohållbar. Naturligtvis är det Slottets elever, dina och mina barn, som står för otryggheten i deras värld.

Nu ville radion ha Slottets version.

I korta ordalag är den enligt följande: Det förekommer inte särskilt mycket stök på Slottet och Synkopen. Och det som förekommer sticker inte ut i jämförelse med andra skolor som har högstadier.

Vi vet att Slottetelever uppträtt illa vid en del tillfällen, liksom att Synkopenelever utövat våld mot Slottetelever.

Men vi litar fullt ut på att skolledningen kan hantera detta.

Nu siktar vi framåt för att bygga Slottet ännu bättre.

FF

Politikerna i Helsingborg är överens om att satsa 30 miljoner kronor extra på förskola, skola och fritids i år och nio miljoner kronor extra nästa år. Naturligtvis är det bra med mer pengar.

Men man måste samtidigt ha klart för sig att Helsingborg satsar mycket mindre än många andra på förskola, skola och fritids. Något som drabbar såväl kommunala som fristående skolor.

Ett talande exempel:

Det finns 12000 grundskoleelever i Helsingborg. Man satsar 77300 kronor på varje elev. Det är 10 700 kronor mindre än vad medelkommunen satsar!

För att komma upp till medel hade politikerna behövt lägga upp ungefär 130 friska miljoner på bordet. Ja, kanske hade det behövts ännu mer resurser med tanke på hur Helsingborg placerat sig i olika skolrankingar på senare år.

Då räcker inte 30 miljoner långt. Pengar som dessutom ska räcka till förskola och fritids. Och också där satsar Helsingborg mindre resurser.  Exakt hur mycket som här skulle behövas är lite svårare att få fram, men uppskattningsvis mellan 50 och 60 miljoner. I förskolan ligger Helsingborg 7900 kronor under snittet och också för fritids och gymnasiet anslår man mindre pengar än andra. Bara ett undantag finns, förskoleklass, där Helsingborg satsar lite mer.

För att komma i kapp andra kommuner resursmässigt i förskola, skola och fritids hade det alltså krävts att man anslog runt 200 miljoner kronor extra.

http://hd.se/helsingborg/2012/12/11/strid-om-pengar-till-barn-eller/

FF

Närvarande: John Brogård (JB), Lisbeth Hallbäck (LB), Alexandra Valanzuolo (AV), Elisabeth Axelsson (EA), Gunnel Önnered (GÖ), Truls Nilsson (TN) och  Martin Lundquist (ML)

JB började med att hälsa alla välkomna och fortsatte sedan med att informera om att den nya skolassistenten Marianne Y. börjar den 3/12. Fram till dess finns det en vikarie på plats, Alexandra.

LH informerade om att man har påbörjat undersöka möjligheterna att få en multiarena till Slottets skolgård, ev. en mindre variant åtminstone.

JB fortsatte med att berätta att man nu har påbörjat arbetet inför skolvalet 2013. Man kommer även i år att göra ett stort utskick till blivande förskolebarn.

JB/LH fortsatte sedan med att meddela att man även i fortsättningen kommer att ha fler gemensamma aktiviteter i år 4-6 á la Slottet Modellen. Arbetslagen har fått i uppgift att arbeta med två åldersintegrerade evenemang/termin och i samband med dessa bjuda in föräldrarna. Man kommer också att utöka samarbetet med Söderskolan samt informera mellanstadiet om vad som händer på högstadiet. Åk 7-9 kommer att bjuda in sig på olika F-6 skolor för att presentera Slottet Modellen samt Prao. I framtiden kommer man exempelvis att ha uppsökande verksamhet istället för ett traditionellt Öppet Hus men man kommer ändå att ha en ”öppen” skola för spontana besök.

Julcaféet i årskurs 1-3 äger rum den 4/12 kl. 14-17.00

TN förhörde sig om man skulle kunna utöka Basaren till att även vara ett Öppet Hus då det ju ändå kommer ganska mycket folk. JB/LH tyckte att detta lät som en bra idé och skulle diskutera det internt.

Uppföljning föregående möte:

Sjukfrånvaro policy – när kan man gå tillbaka till skolan efter sjukdom? En lathund som beskriver hur länge man behöver vara hemma. JB pratar med skolsköterskan.

Vecko/Månadsbrev – fungerar fortfarande inte i åk 7-9. Lite sporadiskt i åk 4-6 och vad gäller F-3 så finns inte information om åk 3 med.

Uppfräschningen av högstadiets klassrum – det finns sprickor i väggarna som JB har bett att förvaltaren ska laga innan skolan kan fortsätta med uppfräschningen.

Luciafirandet äger rum i Maria kyrkan den 13/12 kl. 10.00 Luciatåget i år kommer att bestå av fyra elever från varje årskurs F-9.

Under vecka 51 (sista veckan innan jullovet) kommer hela skolan att arbeta med åldersintegrerade aktiviteter.

AV förhörde sig om det möjligen finns någon skolkör på Slottet?

AV fortsatte med att fråga om åk 5 varit med i ”Vi i femman” i år?’

AV avslutade med att ge en kort information om Halloween discot.

Övriga frågor:

TN förhörde sig om varför det i årets skolkatalog finns foton på Synkopen barn när det inte är presenterade inuti i katalogen. JB/LH svarade att det är Synkopens eget beslut att inte vara med i den gemensamma katalogen.

TN förhörde sig också om skolan har något gammalt material, ex.vis artiklar, bilder som berättar om Slottets historia? JB/LH meddelade att det finns och att det bara var för TN att kontakta vaktmästaren.

FF har fått klagomål om toaletterna (främst åk F-3) samt att det är dåligt med varmvatten i duscharna i omklädningsrummen vid gymnastiksalen. JB/LH informerade om att man blivit uppvaktade av det yngre elevrådet som påpekat detta. Man ska se över detta samt be vaktmästaren titta på det.

JB/LH tackade för sig och avslutade mötet.

Nästa samrådsmöte äger rum den 6/12 med start kl. 17.30

Vid protokollet:     Elisabeth Axelsson

Justeras:               John Brogård