På Lucia bjuder föräldraföreningen alla elever på Slottet på lussebulle och saft.

Ingredienser till 320 bullar är inköpta och levererade till bageriet som har bakverken klara på torsdag morgon.

Föräldraföreningen finns då också på plats för att dela ut bullarna till mentorerna.

FF

Dyr bostad, dyra kläder och dyra fritidsintressen och resor. En del barn har det mesta. Andra har nästan ingenting. Kanske inte ens en bostad. Idag visar HD att var femte barn i Helsingborg växer upp i familjer med ont om pengar. I dessa familjer blir det inga dyra kläder, ingen bil, sällan semester och troligen får man också avstå fritidsintressen och annat roligt för att pengar saknas.

I tidningen berättar företrädare för GA-församling om hur man hjälper familjer med mat och kläder.

De märker att antalet utförsäkrade ökar bland dem som söker hjälp. Och det finns naturligtvis politiska beslut bakom dagens verklighet. I ett av världens rikaste länder växer hundratusenstals barn upp i familjer med knappa resurser. Det är inte rimligt.

http://hd.se/skane/2012/12/07/fler-fattiga-barn-i-kommuner/

http://hd.se/skane/2012/12/07/manga-barnfamiljer-har-det-svart-i/

http://hd.se/helsingborg/2012/12/01/barn-vraks-trots-nollvision/

FF

Fredagen den 14 december mellan klockan 11 och 19 har utställningen ”Framtidens Helsingborg” vernissage på Södergatan 13 (hörnet Södergatan och Gasverksgatan).

Det är elever från Slottsvångsskolan som ställer ut teckningar i ett samarbete mellan skolan och Länsförsäkringar Skåne.

Besökarna bjuds på glögg, saft, lussekatter och pepparkakor.

Alla teckningar är till salu för 100 kronor styck. Pengarna går till Barncancerföreningen Södra.

FF

Många föräldrar och anhöriga passade på att besöka Slottet på det årliga julcaféet hos årskurserna F till 3.

Efter att ha sett sig om i lokalerna passade de flesta på att fika i caféet i ettornas klassrum.

Vid ett par tillfällen under eftermiddagen samlades alla barn i F-klassens stora rum för att sjunga julsånger.

En trevlig tillställning som också lockade föräldrar och barn som funderar på att börja på Slottet.

FF

Innan man väljer Slottsvångsskolan till sina barn vill man kanske läsa på lite om skolan. Vi presenterar därför några siffror från Skolverket med kommentarer, vilket förhoppningsvis ska vara till hjälp.

Antal elever: Runt 230 i årskurserna f-9 vilket gör det till en av de mindre skolorna i stan. Klasserna är ofta också små. I de lägre årskurserna inte sällan mellan 15-20 elever per klass.

Personal: Ett 20-tal lärare finns på skolan. Därtill rektorer, vaktmästare, fritidspersonal och personal i bespisningen. Lärartätheten är knappt åtta lärare per 100 elever, vilket ungefär motsvarar snittet för skolorna i Helsingborg.

Lärarnas utbildning: 91,2 procent av lärarna på skolan har pedagogisk högskoleexamen och är vad man i dagligt tal brukar kalla behöriga lärare. Här står sig Slottet väl. Genomsnittet på de kommunala skolorna i Helsingborg är 85,5 procent och för friskolorna är det 77 procent.

Lärare med specialpedagogisk högskoleexamen: På Slottet har 11 procent av lärarna sådan utbildning. Snittet på de kommunala skolorna i stan är 9 procent och på friskolorna 3 procent.

Rektorer: Slottet har två rektorer vilka just nu arbetar deltid, 80 procent vardera. Det finns alltså alltid minst en rektor i tjänst.

Betyg: Elevernas meritvärde varierar stort på Slottsvångsskolan. En trolig förklaring är att elevernas bakgrund varierar kraftigt. Totalt sett ligger det genomsnittsliga meritvärdet klart under snittet. Arbetet med den så kallade Slottetmodellen syftar bland annat till att förbättra resultaten på skolan.

Ämnesprov: I årskurs 5 görs ämnesprov i engelska, matematik och svenska. Enligt de senast publicerade resultaten (2010) hade Slottet en högre andel som klarade kraven än snittet för riket.

Också i ämnesproven i matematik i årskurs 3 (2010) låg Slotteteleverna över snittet.

Historia och tradition: Även om det just nu satsas på nytänkande kring pedagogiken är Slottet också en skola med stark tradition. Under skolans 120 år har mängder av helsingborgare utbildats på skolan. En stolt historia vi bär vidare till kommande generationer.

Skolgården: Här har vi inga siffror. Men ta gärna ett rejält varv runt och se att den erbjuder rätt så mycket för alla åldrar. Det finns också förhoppningar om att den ska kunna utvecklas ytterligare.

FF      

Ur Slottsvångsskolans 120-åriga historia – och nutid

I fredags var HD:s huvudnyhet ”Nu måste 4000 bilar bort från city”. Länsstyrelsen har tröttnat på att luften inte blir bättre i innerstan och hotar med att sätta hårt mot hårt mot politikerna för att skydda vår hälsa.

- Om inget händer kan vi säga nej till att projekt i Helsingborg som påverkar trafikflöden och luften, säger miljödirektören Annelie Johansson på länsstyrelsen.

Det kan tex bli stopp för byggplanerna på Ångfärjestationen. Det kanske svider så rejält att politikerna tar det hela på allvar.

På Slottsvångsskolan har man vid olika tillfällen tagit kamp mot ökande trafik och miljöförstöring.

Våren 1970 var Slottet-eleverna pionjärer när de tog gatorna i besittning för renare luft.

28 år senare, i mars 1998, tog man åter till ett lite ovanligt grepp.

Elever, föräldrar och skolpersonal satt på skolans trappa och räknade bilar, bussar och lastbilar från tidig morgon till kväll. Trafiksäkerheten, avgaser och buller låg bakom aktionen och man efterlyste bullerplank eller annan avskärmning.

- Vi gör det för miljön och för vår hälsas skulle, sa eleverna.

Samma morgon tog polisen åtta fortkörare utanför skolan.

Mellan klockan 07.30 och 08.00 räknade eleverna till 35 bussar, 21 lastbilar och nära 400 bilar. Fram till klockan 18 på kvällen fick man ihop 7327 personbilar, 691 bussar och 296 lastbilar.

- Vi vill sänka hastigheten till 30 km utanför skolan, sa Bo Andersson från föräldraföreningen.

Man ville också ha bort onödig trafik som länstrafikens bussar, som man ansåg kunde ta annan väg till och från centrum.

Föräldraföreningen tog också upp att det var svårt att hämta och lämna barn på skolan för all trafik. Man kunde inte hitta parkering. Det kan tyckas vara en motsägelse. Ska man verkligen köra barnen till skolan? Men tyvärr är det ju så att det är tvunget för många och för ett år sedan fick föräldraföreningen kommunens stadsbyggnadsförvaltning att ta fram fler korttidsparkeringar i Magnus Erikssons gata. Kan också konstatera att kravet på 30 km utanför skolan blivit verklighet.

Hur trafikströmmarna utvecklats efter 1998 har vi inte koll på, förutom att HD skriver att trafiken på Kopparmöllegatan/Bergaliden ökat med cirka 1500 bilar till 8000 per dygn sedan ett körfält togs bort på Stenbocksgatan.

För att få en bättre bild har vi från stadsbyggnadsförvaltningen begärt ut uppgifter om trafiken runt skolan. Till detta återkommer vi.

Samlingssida med artiklar om skolans historia:

http://slottetsff.bloggplatsen.se/2012/11/12/8982646-slottets-120-ariga-historia/

FF